Leva som man lär

Jag blev ganska varse en sak som jag vill ta upp. Det har egentligen inget med mitt jobb som lärare att göra men tangerar ändå jobbet på något sätt. Av någon konstig anledning släpper man liksom aldrig jobbet. Nu till min tanke: Hur kommer det sig att när det kommer till att ändra min kost till det bättre för att gå ner i vikt så hittar jag ofta problem istället för möjligheter. När det kommer till mitt jobb är det tvärtom (tycker jag i alla fall), där är jag fokuserad på möjligheterna. Det krävs ganska radikala förändringar i mitt tankearbete för att trenden skall vända. Jag vill ju faktiskt leva som jag lär! Har ni tips få ni gärna hjälpa till.

Min fru Louise har födelsedagsfest imorgon och jag har minsann planerat en liten och enklare IKT-överraskning. Kan tyvärr inte avslöja mer men det har krävts några sena kvällar för att få ihop det. Det känns som om det kommer bli riktigt bra. Hoppas bara gästerna tycker dte också!

Efter nyår skall jag och en slöjdlärarkollega träffas för att utveckla vårt arbete med IKT och slöjden. Det kommer bli riktigt kul att jobba vidare och hitta nya vägar (för oss) till lärande.

Ha det bra där ute och lev väl!

Medan jag väntar

Egentligen borde jag ju inte sitta med arbete under mitt jullov men jag råkade öppna programmet för att kolla ett annat projekt och då såg jag min påbörjade instruktionsfilm som jag tänker använda i undervisningen. Tanken med filmen som förhoppningsvis skall bli flera är att eleverna skall kunna använda dem för att förbereda sig inför lektionerna eller för att få extra hjälp under lektionerna då jag själv inte är i närheten. Istället för att vänta på mig om det kör ihop sig så är det bara för eleven att titta in i videoarkivet och få hjälp. De kan kolla på hela eller en del eller kolla om och om igen för att lättare komma vidare.

Jag är rädd för att jag gör filmerna för invecklade men någonstans måste jag ju börja för att hitta de vägar jag borde gå. Kom gärna med idéer och tankar. Jag trevar mig fram här så ge mig gärna tips och idéer.

En sak som jag måste berätta om är att under en av de sista lektionerna innan jullovet kom en elev och undrade varför jag hade videokameran i salen. Han hade sett att den låg på min bänk och jag passade på att berätta om mina ambitioner och tankar. Han frågade då om jag inte ville filma honom när han jobbade. Det var ju en jättebra idé och det som jag sen såg när jag redigerade filmen med honom hade jag aldrig upptäckt i salen. Jag fick se detaljer som gjorde att jag visste att eleven hade förstått. Filmen kommer jag lägga ut efter helgerna och förmodligen kommer det fler. Jag hoppas att det kan tillföra lite tankar till er som råkar se denna blogg och filmerna.

Ha en God Jul!

Gjorde jag verkligen allt?

Terminen är slut och en skön julledighet väntar. Men tankarna kommer upp i skallen. Gjorde jag verkligen allt som jag kunde göra. Det enkla svaret är kanske att säga javisst har jag gjort det. Men jag tror att om jag inte ställer mig frågan så kommer jag inte att utvecklas. Såg jag varje elev för det den är? Mötte jag varje individ likvärdigt? Fick alla samma möjligheter? Jag vet i alla fall att mina intentioner har varit att jobba för det (skulle det inte varit det så kanske jag borde söka nytt jobb). Men tänk om jag missat någon, tänk om jag borde gjort på något annat sätt?

Jag är mitt inne i en förändringsprocess och förhoppningsvis skall det leda till att mina elever kommer få ännu större chans att lyckas, att nå så långt som möjligt. Jag och min slöjdlärarkollega har jobbat hårt med att förtydliga läroplansmålen i slöjd så att våra elever förstår vad de innebär. Även om jag har tydliggjort dem förut så är det arbete vi gjort nu ännu mer tydligt. Att målen är tydliga är ju bland det viktigaste som finns för eleverna skall lyckas. För tänk om du skulle ut på en orienteringstävling. Du vet var starten är och du vet var målet är och du vet att mellan start och mål finns det tio kontroller som du måste passera. Men du vet eller förstår inte var kontrollerna är. Jag jämför här kontrollerna med läroplansmålen och start och mål med skolstart och skolslut (kan man säga skolslut?). Då blir det genast självklart att vi måste rita in kontrollerna på kartan och visa vilka vägar som är de bästa för att komma till nästa kontroll. Annars kommer ju eleverna vandra omkring i skogen och har de tur hittar de kontrollerna. Jag kommer förmodligen lägga ut lite av de arbete som jag och min kollega jobbat med så snart det går att presentera.

Igår hade Särlaskolan avslutning för terminen. Så duktiga elever vi har på skolan. Igår sjöng och spelade de för oss alla. Det var nästan så tårarna kom när man satt i stolen och tittade.

Efter avslutningen med eleverna var det dags för lärarna att ha avslutning. En riktigt rolig tillställning med många minnesvärda detaljer (Tack Lotta, Anna och Pierre). Bland annat våra rektorer som äntligen erkände att djupt inne i själen är de Elfsborgare oavsett vad de tidigare sagt.

Jag är så lyckligt lottad som har så fantastiska kollegor som bidrar till så mycket både i skolan och utanför. TACK till er alla!

Det lustfyllda lärandet

På fredag brukar några av lärarkollegorna ha slips på skolan. Jag har länge struntat i att hänga på trenden men när jag såg en video från http://www.woodworkingformeremortals.com där Steve gjorde en slips av trä var jag helt enkelt tvungen att hänga på. Videon ser du här. De två fredagar jag har haft på mig den har jag fått önskemål och beundran från både lärare och elever. En del vill göra en själva, en del vill ha den jag har på mig, och en del vill att jag skall göra en till dem. Det är otroligt vad eleverna är intresserade olika saker. De bara suger åt sig allt de kan komma över.

Träslips

Träslips

Ett annat exempel var en lektion då jag tänkte testa något nytt och struntade i att ta emot eleverna i början av lektionen som jag brukar göra med att hälsa dem välkomna och gå igenom målen med lektionen o.s.v. Denna lektion ställde jag mig istället vid svarven och svarvade så spånerna rök omkring mig när eleverna kom in. Jag fortsatte och efter några minuter vände jag mig om och där stod eleverna och tittade intresserat och storögt på hur jag formade träbiten. Efter ett tag var det en elev som frågade om de fick testa och efter ett tag stod de alla och tittade på varandra, diskuterade och svarvade. Eleverna kollaborerade med varandra och jag ställde mig en bit ifrån och bara njöt.

Vid en lektion idag satte jag igång småtävlingar. Eleverna blir riktigt aktiva när det gäller äran att få vinna en slöjdtävling. I årets upplaga blev det endast spiktävling och pusseltävling.

Spiktävling

Spiktävling

Hopsatt "pussel"

Hopsatt ”pussel”

Pussel med endast 9 bitar, men det kräver ändå en del tanke.

Pussel med endast 9 bitar, men det kräver ändå en del tanke.

Men det spelar ingen roll för kul var det och eleverna kämpade väl. Det viktigaste med just detta moment är kanske inte kunskapskraven (även om vissa bitar övas i detta moment också) utan att ha roligt, vilket i sin tur bidrar till att öka lärandet. Spiktävlingen som jag ibland har plockat fram under de senaste åren genomförs i lag där varje lagmedlem får var sitt slag och det lag som fått i spiken först går vinnande ur striden. Ungefär som i programmet mästarnas mästare på svt. Pusslet är ett rätblock som jag har sågat isär och lägger ut så att lagen skall få ihop dem sen. Jag bruklar som sagt ha fler tävlingar en del där de skall samarbeta i lagen, en del där de skall samarbeta mellan lagen (ja ni läste rätt, mellan lagen). Oavsett vad så gäller det att vara kreativ och samarbetsvillig för att laget skall nå så långt som möjligt.

Det kanske borde vara så alla lektioner skulle vara. Och kanske är de sådana nu också. Men jag menar om varje lektion är så rolig att eleverna inte vill missa dem. Jag hade en elev som kom till min lektion trots att eleven borde vara hemma och vila efter en hjärnskakning som eleven hade ådragit sig. Motiveringen var och jag citerar: ”men jag kan ju inte missa dina lektioner för de är de roligaste och bästa på hela veckan”. På något sätt värmer det ända in till hjärtat att höra något sådant. Nu kanske det inte är det bästa att gå till lektioner med hjärnskakning, men om jag lyckas göra varje lektion så rolig att eleverna gör vad som helst för att vara med på dem så har jag ju lyckats. Då har samtidigt eleverna alla förutsättningar för att få den kunskap som är anmodat av läroplanen.

Sista veckan för terminen

Nu är den här. Sista veckan för terminen. Eller åtminstonde de sista dagarna för terminen. Det blir en liten uppsluppen stämning och alla går omkring och myser känns det som. Jag har dock funderat över en sak. Eleverna börjar bli ”klara” med sina projekt och då skall man ha enkla snabba saker som tar max en lektion att göra. Det sista blir en ”göra”-sträcka. Visserligen vet jag att mina elever funderar och utvecklas hela tiden även av att ”bara” göra saker även om styrdokumenten önskar mer.

Om man istället vänder på det. Skall jag kanske lägga tiden i slutet av terminen på lite annorlunda aktiviteter. Spiktävlingar, utmaningar i spel, stöpa ljus, halm-pyssel och andra roliga saker som hör årstiden till. Kanske skall man ut i skogen och titta på hur den ser ut i vinterdvala? Kanske skall man hitta spännande studiebesök? Visst hade det varit spännande men man hamnar alltid i det dilemmat att elever är klara olika fort. Och det är då jag vill slänga fram enkla snabba saker till de som inte kommer på något själv. Har ni några idéer så tar jag tacksamt emot dem.

Var rädda om varandra och le så kommer du garanterat få ett leende tebaks!

Ja just det ja. Det var ju lösningen på klurigheten som jag la in i tidigare inlägg. Nu kommer ni ju se lösningen innan ni sett kluringen ihopsatt men det må vara hänt. Ni har säkert löst den redan innan ni sett den här.

kluring lösning

Nå längre

Funderar över hur det jag säger och lägger fokus på påverkar eleverna? Jag har mer och mer uteslutit att fokusera på brister och mer och mer koncentrerat mig på att synliggöra styrkor hos mina elever.

Om man skulle tänka sig att påtala brister hos eleven i förhoppning om att ge dem en stöttning för att de skall veta vad de skall utveckla kanske man kan tycka att det borde väl ligga i vårt uppdrag som lärare att faktiskt göra detta. Jag säger inget om detta för visst är det vårt uppdrag att synliggöra utvecklingsområden för eleverna men om en elev ofta får berättat för sig om vad denne inte kan så blir det snart en sanning som är svår att förändra.

Om jag istället förstärker elevernas styrkor och utvecklar dessa kommer vad jag tror elevernas svaga sidor automatiskt att utvecklas. Fördelen med positiv förstärkning måste vara att eleverna ökar sitt positiva tänkande om sig själva och genom ökad självförtroende kan man övervinna mycket.

Detta berättade även Carl-Axel Hageskog, tidigare tränare för tennislandslaget, under en föreläsning som jag bevistade. Genom att individerna i dåvarande tennislandslaget enkom övade på sina styrkor utvecklade de även sina svagheter till det bättre. Om jag skall dra någon förenklad slutsats från detta så borde jag faktiskt som jag redan sagt ge positiv förstärkning eller utveckla elevernas styrkor för att på så sätt komma åt deras svagheter. Tyvärr är det ju inte alltid så enkelt med tanke på våra styrdokument men det tål att tänkas på.

Oavsett hur jag gör så är det väl bara att gå till sig själv (med tanke på mitt förra inlägg) och fundera över vad skulle jag tycka om att få jobba med det som jag var dålig på kontra det som jag är bra på? Då blir svaret ganska givet, eller?