Bedömning för lärande och flippat i slöjden

Nu är det fredag igen och vardagen har återkommit med vanliga lektioner. Igår och i förrgår hade vi på skolan utvecklingssamtal och jag var inget undantag utan hade mina samtal då med. Skönt att de flesta är över och att jag kan återgå till min dagliga feedback och utveckling under lektionerna tillsammans med eleverna. Igår eftermiddag var jag och en kollega på en föreläsning på Pulsen i Borås. Föreläsningen som hölls av Torulf Palm från Umeå universitet handlade om BFL (bedömning för lärande) eller formativ bedömning om man så vill och matematik. Det var en mycket givande eftermiddag som gav mig många reflektioner. Eftersom jag har skrivit mycket om hur jag flippar i mitt ämne och min undervisning så kanske det är på tiden att jag försöker koppla samman en annan sak som jag brinner för i min undervisning, nämligen formativ bedömning eller bedömning för lärande.

Jag är ju inte bara ”flipper” i slöjden utan även samtalsledare för BFL på Särlaskolan och vill utveckla min bedömning ännu mer och få bedömningen och undervisningen ännu mer formativ. Och det är kanske just formativ bedömning som har varit det centrala i min tanke även när jag började jobba med ”särlaskolan slöjdar”. Min undervisning har blivit ännu mer formativ då jag började med särlaskolan slöjdar. Varje elev har ju även en loggbok där de skriver kortfattat om vad de har gjort och hur de tänker gå vidare. De bifogar någon bild eller film från sitt arbete och sen kommer det finurliga. Jag kan ge varje elev feedback om hur det kan vara klokt att gå vidare, exempelvis genom att titta på en inspelad film där jag berättar om en teknik eller dylikt,  om det inte själva redan vet det. Då kan jag bara nickande bekräfta deras tankar eller ge dem utmanande frågor som får dem att tänka till ett varv extra. Just nu är det bara jag och eleven som kan se loggboksinläggen men jag hoppas att jag hittar ett sätt att få dem tillgängliga för alla i klassen. Jag vill ju att alla skall kunna hjälpa alla framåt och att eleverna skall kollaborera med varandra även utanför det praktiska arbetet i den fysiska slöjdsalen. Jag ser olika vägar att göra detta. Jag kan lägga upp större grupper i vår lärplattform där de kan beskriva sitt arbete och kommentera varandras arbete med exempelvis ”two stars and a wish” eller så kan jag lägga upp frågeställningar på ”särlaskolan slöjdar” och låta dem vara med och föra en diskussion om min fråga. Det sista kanske inte blir detsamma som loggböcker men det skapar ändå ett utrymme för att få testa sina kunskaper i ett forum som faktiskt är öppet för vem som helst att se. Kanske kan jag till och med få in kommentarer från andra runt om i världen. Oavsett hur jag jobbar vidare med att ge eleverna feedback så är det viktigt för deras utveckling. Torulf visade ett diagram där det blev helt synligt varför vi skall ha formativ undervisning och formativ bedömning. När man ser detta så kan man fundera över varför det ens finns lärare som inte använder bedömning för lärande. Sen är ju naturligtvis elevens kunskapsutveckling beroende av hur den feedback läraren ger är förskaffad. Feedbacken måste vara av den karaktär att den tydligt ger eleven möjlighet att gå vidare i sitt lärande. Är feedbacken av sådan art att den exempelvis bara talar om för eleven vad den kan eller kanske vad den gör fel eller i allra värsta fall om elevens uppförande men helt utelämnar hur elevens skall gå vidare med så kommer elevens utveckling inte komma vidare.

Bedömning för lärande En annan målande beskrivning som Torulf berättade om som också ger ytterligare förtydligar varför man skall använda bedömning för lärande. Han berättade om man tänker sig att man är ute och cyklar och läraren ser att eleven håller på att köra omkull. Då funkar det ju inte om läraren väntar till om tre veckor då provet är innan bedömningen sker. Då har eleven redan fallit och skadan är ett faktum. Nej istället gör läraren en bedömning och hjälper eleven vidare genom att kanske tipsa om att du behöver luta dig åt andra hållet så kommer det gå bättre. Till slut kanske eleven själv hittar vägar att förebygga fallet i fortsättningen. Vi får vara försiktiga bara så att vi inte ger eleverna dålig feedback (en kollega till mig, Camilla, jämförde det med att ge eleven stödhjul), vi kanske hjälper eleven för stunden men inte i längden. Vi måste ge eleven den feedback som krävs för att eleven skall få cykeln på rätt köl igen och kunna cykla vidare. Om sen inte eleverna använder feedbacken så är det inte formativ bedömning. Vi måste ge eleverna möjlighet att kunna använda våra eller sina kompisars kommentarer och bli bättre. Vi måste än en gång ge bra feedback och om man tänker på den grundläggande idén med bedömning för lärande så skall vi använda belägg för lärande för att justera undervisningen för att bättre möta elevernas behov.

Jag vet att jag är rätt ute när jag ger eleverna feedback hur de skall gå vidare, inte bara feedback en gång varje termin, utan feedback varje minut och varje tillfälle som ges.

Ha en trevlig helg!

Annonser

2 thoughts on “Bedömning för lärande och flippat i slöjden

  1. Ping: En skön och givande dag! | I huvudet på en slöjdlärare

  2. Ping: Tillsammans blir vi starkare! | I huvudet på en slöjdlärare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s