En bra dag ger nya erfarenheter!

En gåva från besökande slöjdlärare från Värmland

En gåva från besökande slöjdlärare. Tack!

Kvällen börjar närma sig Sandhult, det samhälle där jag och min familj bor och där jag har växt upp. Jag sitter tillsammans med min minste kille och tittar på Nicke nyfiken på TV:n och samlar ihop erfarenheterna från dagen. I fönstret står den fina orkidén som jag fick av de slöjdlärare som gjorde ett stopp för ett studiebesök på min skola. Det blev en liten stund extra på jobbet en lördag. Men det gör inget för mötet med andra slöjdlärare utvecklar mig, min undervisning och mitt lärande och gör mig bättre.

Det var ett 30-tal slöjdlärare från Värmland som valde att besöka mig och höra mig berätta om min undervisning eller kanske min förändringsresa under 2013. Jag berättade om både flippar(instruktionsfilmer, dokument m.m.) och lektionssituationen men även om andra redskap som jag använder i mötet med eleverna bland annat min slöjdblogg.

Vi gjorde naturligtvis också en liten rundvandring i slöjdsalarna och tittade på hur dessa såg ut. De är tyvärr ganska slitna men jag tycker det är viktigt att inte fokusera för mycket på detta utan faktiskt acceptera de förutsättningarna man har, det vinner både jag och eleverna mest på.

Det jag uppskattar mest av besöket är alla de frågor som besökarna hade. Det vara frågor som både bekräftade mitt arbetssätt och frågor som gav mig idéer för framtiden. Och just dessa möten blir i någon form det mest utvecklande för min undervisning. I mötet med andra utvecklar jag mina tankar och blir bättre. Jag vet att dagen satt spår i mina tankar och jag hoppas att det bidragit på något sätt att utveckla slöjdundervisningen i Värmland. Jag menar inte att det skall bli på exakt mitt sätt utan jag menar att det kanske lämnat något spår som tillsammans med all den erfarenhet som redan finns utvecklar undervisningen ytterligare.

Lev väl därute och ta hand om er!

Annonser

Vad gör jag idag?

Ingen undervisning i slöjdsalen idag

Ingen undervisning i slöjdsalen idag

Idag har jag en dag med arbete utan undervisning. Det är mycket som skall förberedas. Jag har en träff med slöjdlärarna i Borås på torsdag då vi skall prata om utveckling i slöjdämnet, både när det gäller innehållet men framför allt när det gäller bedömning och hur vi gör för att eleverna skall nå så långt som möjligt. Jag ser fram emot nästa träff. Det ger så mycket att träffa andra kollegor och prata undervisning, bedömning och utveckling.

Jag sitter samtidigt och funderar på ett projekt som handlar om kompetensutveckling i slöjden i stort vilket innebär att det blir lite extramaterial att läsa igenom. Men det är ju inget som inte ger något (dubbel negation i en mening, förlåt) jag borde har skrivit att det ger mig så mycket. Det är nya synsätt och nya insikter som utvecklar mig och min undervisning. Genom andra blir jag bättre och det tåls att upprepas. Jag fattar inte att jag för några år sen gick i min egna bubbla och tyckte att det var bra. Jag ville inte dela med mig och jag tog till mig väldigt lite från andra, i och för sig tyckte jag att jag var väldigt öppen och delade med mig mycket men inte på samma sätt som nu.

Jag skall också föreläsa om mina efarenheter när det gäller att flippa klassrummet under en konferens i Stockholm där Jon Bergmann kommer. Sitter i dagarna och sätter ihop en presentation som kommer handla om hur min undervisning ser ut. Hur flippar jag mitt klassrum och min undervisning. Men min presentation kommer också handla om min förändring i synsätt när det gäller mötet med eleverna. Karin Brånebäck skriver om det ämnet i hennes blogg – Kilskrift. Jag gjorde en presentation om min undervisning sent i våras och jag kommer utgå ifrån den. Det är ganska intressant att se hur jag tänker annorlunda redan nu för en del saker som jag pratade om då i våras känns inte aktuella nu längre. Men det mesta finns kvar och lite tillägg kommer det minsann. Och det är ju positivt eftersom det blir ett kvitto på att jag har gjort ytterligare förändringar sen i våras. Förändringar för att möta eleverna och ge dem ytterligare redskap att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Redan nu på lördag får jag en chans till genrep då det kommer ett antal slöjdlärare från Karlstad för att titta på hur jag jobbar och tänker. Jag tänker helt enkelt ta samma föreläsning som jag skall hålla i Stockholm och låta Karlstadslärarna ta del av också. Vi får se vad de tycker. Jag hoppas att det skall bli givande för oss alla.

Nu skall jag strax iväg till en träff med BFL-ledarna i Borås stad för en eftermiddag med ”Bedömning För Lärande” och ”The Big Five”. Det skall bli intressant och givande men jag funderar ändå på om jag kommer hinna med allt. Men oavsett om det är mycket att göra så får vi inte glömma bort att mötas. I mötet med andra utvecklas vi och blir ännu bättre!

Jag räcker till!

Eleverna skall dagligen få framåtsyftande feedback kopplade till kunskapskraven, jag räcker till!

Undervisning skall utvecklas, jag räcker till!

Pedagogiska kartläggningar skall göras, jag räcker till!

Handlingsplaner skall utarbetas, jag räcker till!

Jag skall skratta med några elever, jag räcker till!

Ämnesövergripande arbete skall planeras, jag räcker till!

Verktyg skall slipas, salar skall underhållas, jag räcker till!

En kollega frågar om hjälp med en IKT-lösning, jag räcker till!

Ledsna elever skall tröstas, jag räcker till!

En elev vill berätta om något roligt som hände i helgen, jag räcker till!

En elev vill att jag skall stanna lite extra för att förklara en gång till, jag räcker till!

Konferenser skall aktivt medvaras vid, jag räcker till

En förälder till en elev kan inte komma på samtal under arbetstid så jag lägger samtalet på kvällstid, jag räcker till!

Konflikter skall lösas, jag räcker till!

Några saker behövs lagas i salen och jag som slöjdlärare blir tillfrågad, jag räcker till!

Lektioner skall planeras, jag räcker till!

Lektioner skall genomföras på ett genomarbetat, formativt och kunskapsrelaterat sätt, jag räcker till!

Eleverna skall få den tid de behöver av mig, jag räcker till!

Material skall beställas, jag räcker till!

Eleverna skall ha någon som bryr sig, jag räcker till!

Undervisning skall genomföras, jag räcker till!

En elev vill säga hej, jag räcker till!

Jag skall dela med mig av mina tankar till mitt utvidgade kollegium, jag räcker till!

Jag skall finnas där jag behövs, jag räcker till!

Nu har jag listat några av de saker jag gör under en arbetsvecka och när jag tittar på det så känns det nästan omöjligt. Läraryrket är otroligt krävande men också givande och otroligt roligt. Jag har aldrig tråkigt på jobbet för jag har världens mest omväxlande och roliga jobb!

En sån lektion, ni vet!

Har ni haft en sån lektion ni vet. Där allting stämmer, det blir precis så där bra som man tänkt sig och man stärks som lärare. Nu tänker ni, har man inte alltid sådana lektioner och visst kan jag hålla med om det. Alla lektioner gör att man stärks, både lärare och elever, men denna lektionen var en sådan att jag gick ut med ett jätteleende på läpparna. Jag måste nästan sett fånig ut men det var ett så underbart sätt att börja sista arbetsdagen för veckan. Eller åtminstone den sista schemalagda arbetsdagen för veckan. Det blir väl antagligen lite jobb i helgen, med planeringar och förberedelser.

Jag kommer titta på en sida som heter www.pinterest.com. Egentligen är det en länksamlingssida som kan vara bra för att bygga upp länkar för eleverna i olika projekt. Där kan jag förbereda olika bra sidor som kan passa för olika projekt. Jag smygstartade genom att lägga upp en sida som heter leffes slöjdlänkar. Än så länge inte så genomtänkt och inte så mycket på men jag tänkte hinna kolla på det. Jag antar att det får jag göra om jag får lite tid över för helgen tänker jag tillbringa med de tre (min fru och barn) som väntar där hemma.

Nu tänker jag ta helg och det är med glädje och känslan av att jag har det bästa yrket i världen som jag låser salen och går genom de tomma korridorerna mot ytterdörren. Trevlig helg på er!

Varje dag innehåller alltid nytt lärande!

Nyss hemkommen efter en heldag med kompetensutveckling i IKT på skolan. Eftersom vi på skolan ligger på väldigt olika nivå när det gäller hur långt i SAMR-modellen vi har kommit, så blir det ganska basal kunskap som dessa dagar handlar om. Jag kan inte hjälpa det men jag funderade till en början om denna dag verkligen skulle ge mig något. Men samtidigt hade jag i tankarna ett samtal med en kollega då vi för några år sen kom ut från en föreläsning där kollegan undrade varför vi hade gått på den här föreläsningen och denne tyckte inte att det hade gett något. Ren bortkastad tid vill jag minnas att kollegan sa. Jag kontrade direkt med att säga att man lär sig alltid något nytt (det skall nämnas att jag tyckte föreläsningen var riktigt givande och intressant). Men kollegan stod på sig och tyckte att det var slöseri med vår ”dyrbara” tid. Jag fortsatte med att försöka övertyga kollegan utan resultat.

Det var med denna erfarenhet som jag gick till arbetsdagen idag och det gav en hel del. Även om det var mycket som jag kände igen när det gäller IKT så var det trots detta en del nytt lärande. Och just denna inställning tycker jag det är viktigt att ha med sig som lärare. Det kommer alltid något nytt. Oavsett om man tycker att man redan kan så finns det alltid nya saker och lärdomar att ta med sig. En annan sak som jag tycker är viktig, kanske rent av det viktigaste,  är jag måste dela med mig av min erfarenhet och mina lärdomar. Det stärker mig i min utveckling och det gör att vi växer tillsammans. Tillsammans gör vi varandra bättre.

En av de saker som togs upp idag och som jag inte ens tänkt på var vissa funktioner i Imovie. Ett program för filmredigering som jag använder ganska flitigt när jag gör instruktionsfilmer till min flippade undervisning. En av dessa funktioner var bland annat med bild i bild, ganska banalt men något som gav mig nya tankar. Våra IKT-pedagoger visade också en Wiki som de byggt upp för att vi lärare skall kunna hjälpa oss själva vidare. Gå gärna in på den och titta-Ingen kunskap tynger. Vi fick även ta del av en del webresurser som kanske inte är så användbara just i slöjden men jag vill ändå tala om dem här: Elevspel.se och webbmagistern. Sen ett redskap som heter voki.com där man kan skapa sina avatarer som kan prata och berätta om det du vill. Detta kan exempelvis användas för elever som kanske vill redovisa med hjälp av dem. Jag funderar på att lägga in en voki på min slöjdsida, Särlaskolan slöjdar. Det kom upp ytterligare saker och en del av dem finns beskrivna på wikin IKT.

Men tillbaka till det som var min största lärdom idag och det som jag tycker är viktigast för alla er läsare att ta med er. Det finns alltid något nytt att lära. Glöm aldrig det!

Projektet som blev för stort

Har ni någonsin satt igång ett projekt som ni efter ett tag märker inte fungerar och när ni försöker avbryta märker ni att det är för sent. Jag och min kollega har denna termin satt igång ett sådant med våra elever. Ett projekt som fungerar för de självgående eleverna (vilka vi kunde bett göra robotar som skulle rapa upp tegelstenar så hade de löst det också) fungerar hur bra som helst men som för de som behöver mycket stöd är för svårt och alldeles för fritt. Vi tänkte i vår enfald att det skulle gå bra att ge eleverna uppgiften att ta något som de skulle slänga och göra om till något användbart. Det blev för stort för eleverna. Vi insåg ganska snabbt att vi kommer vara tvungna att smalna in arbetsområdet. Exakt hur är vi inte helt säkra på än men kanske skulle det kunna vara att bara jobba med konservburkar och fundera kring vad vi kan göra med dem som går att använda, eller något liknande.

Egentligen har jag stött på samma problem förut och vi tog med detta i vår planering inför projektet och tyckte ändå att vi gjorde tydligare ramar och ökade möjligheterna för eleverna. Men nu står vi alltså ändå med elever som är frustrerade och vi lärare är helt slut efter lektionen. Men inget ont so inte har något gott med sig. Vi får erfarenhet med oss och eleverna får också ta del av denna erfarenhet och det leder förhoppningsvis till att vi inte gör om samma misstag en gång till. Men jag hoppas inte jag slutar att göra misstag för de ger mig så mycket. Eller vad säger ni?

The Big 5 och slöjden

Att hitta vägar för samarbete och nya idéer för att få eleverna att tänka/reflektera mer var IMG_2025nog det jag fick med mig från gårdagens föreläsning. Det var Göran Svanelid som var på besök i Borås och föreläste för en fullsatt aula. Jag och cirka 699 andra av Borås lärare var där och vi fick höra Göran berätta om hans arbete med att synliggöra förmågorna i Lgr11. De generella förmågorna som genomsyrar alla Lgr11:s kursplaner är:

Analysförmåga, Kommunikativ förmåga, Begreppslig förmåga, Procedurförmåga/IHF, Metakognitiv förmåga

Göran sa mycket intressant under föreläsningen och jag kommer ta upp några som gav mig en del funderingar. En sak som jag tog med mig handlade om att genom att se förmågorna kan vi öppna för samarbete mellan ämnena. Det är nog egentligen en nödvändighet för att klara av hela uppdraget. Jag tror dock att vi skall akta oss för krystade samarbeten och det tror jag Göran också nämnde. Om man tar det till eleverna och de har svårt att se kopplingarna så spelar det ingen roll hur goda våra intentioner var, för till syvende och sist är det vårt jobb att möte eleverna och hjälpa dem vidare mot högre måluppfyllelse.

Det vi måste göra för att förbereda eleverna för livet är att öva förmågorna med eleverna. Det är lätt att hamna i ”görandet” om vi glömmer bort att ha förmågorna i fokus. Det är kanske ingen nyhet men ibland krävs det att jag får lite input för att tänka efter. Tänka efter vad det jag hör innebär för mig och i´min undervisning och framför allt vad det innebär för mina elever. Jag hittade ett par bra tips som jag kan använda för att öka medvetenheten och analyserna i mitt klassrum.

Ett av dessa tips är egentligen inget nytt utan det var en sak som Vygotskij presenterade och som använts i TV-programmet ”Fem myror är fler än fyra elefanter”. Brasse brukade i detta program ta fram Lattjolajbanlådan och ställa upp fyra djur och be Magnus och Eva att välja bort det som inte hör ihop med de andra tre. Det handlade helt enkelt om att

Många svar är rätt. Det handlar om motiveringar och funderingar kring svaret.

Många svar är rätt. Det viktiga är de motiveringar och funderingar som eleverna har kring svaret.

synliggöra begrepp, alltså begreppslig förmåga. Jag såg direkt kopplingar till slöjden och att jag skulle kunna ta fram fyra ytbehandlingsmetoder, fyra träslag, fyra verktyg, fyra sammansättningsmetoder eller något liknande och be eleverna komma med förslag på vilket som skall bort och varför. Det innebär att istället för krystade teoretiska inslag i undervisningen kan man istället ha frågor som ovanstående som får eleverna att tänka i sann BFL-anda. Det kommer inte finnas några rätta svar utan det handlar om att eleverna får motivera varför de tycker som de gör och att det finns flera lösningar. Alla saker kan således vara den som skall bort beroende på hur man ser det. Jag tycker att exempelvis detta var en riktigt bra och rolig idé som kan hjälpa mina elever att nå ännu längre. Även om detta exempel togs upp som ett sätt att synliggöra begreppslig förmåga så ser jag direkt att det även tar upp analysförmåga beroende på hur samtalen kring ”en skall bort” fortlöper.

En annan sak som jag tycker kan vara användbar i slöjden handlar om att synliggöra metakognitionen. Jag tror i och för sig att jag redan har arbetat på detta sättet men det kanske blir tydligare på detta sätt. Svanelid pratade om en matris med kolumner som planering, process och produkt och rader som ”hur tänkte jag innan”, ”hur tänker jag nu” som skulle kunna synliggöra metakognitiva förmågor hos eleverna. Nu är jag inte så naiv och tror att det kommer av sig själv men det kan vara ett redskap för att hjälpa eleverna vidare.

Synliggöra Metakognitiv förmåga i slöjden

Till slut vill jag tydliggöra det som Svanelid pratade om under hela sin föreläsning och något som jag har som mantra i min roll som lärare. Det finns många benämningar på det och Svanelid nämnde Obamas ”Yes we can” som en variation på det. Gunde Svan brukar använda ”inget är omöjligt” och det är ytterligare ett exempel på att det gäller att ha höga förväntningar på våra elever men också höga förväntningar på oss själva. Vi klarar så mycket mer om vi bara går in med ett positivt tankesätt i alla situationer. Bara genom att börja dagen med att säga: ”Det här kommer blir den bästa dagen” gör att vi klarar mer än om vi tänker att det funkar inte.

Så säg till dig själv och dina elever: Yes we can!