Uppmärksamhet

Tomten har inget med texten att göra men det är ju snart jul, eller hur?

Tomten har inget med texten att göra men det är ju snart jul, eller hur?

Satt häromkvällen och fick helt plötsligt syn på att den podsändning som jag blev intervjuad för av Jon Bergmann för några veckor sen äntligen hade publicerats. Det blev en udda känsla. Jag hade längtat men ändå när det låg ute så vågade jag inte lyssna. Tänk om jag sa något som var heltokigt eller konstigt. Egentligen borde jag inte tänka så för jag vet ju vad jag sa under intervjuen som tog runt en halvtimme. Det var intressant att försöka säga något på ett språk som jag inte talar till vardags och det kändes som jag inte riktigt fick fram det jag ville säga. Men när jag till slut tog mod till mig och lyssnade så var det ju ganska bra. Det finns visserligen saker som efter redigering inte blev riktigt som jag ville och kanske beror det på att jag faktiskt inte är så bra på engelska som jag borde vara, men någonstans handlar det om att vara nöjd. Här kan ni i alla fall lyssna på avsnittet med mig som heter A Flipped Classroom Transformation Story From Sweden” Radiokanalen heter ”the flip side with Jon Bergmann” och ta gärna också en sväng in på Jon Bergmanns sida om att flippa sin undervisning.

Jag känner i alla fall att det är en underbar känsla att bli uppmärksammad för det jag gör och jag hoppas att alla någon gång får samma möjlighet.

Skärmavbild 2013-11-20 kl. 17.44.59Jag vill passa på att pusha lite extra för min slojdkalender som har premiär den 1december. Häng gärna med på den, ett nytt slöjdprojekt varje dag i advent.

 

Just nu skall jag ta helg så jag önska er alla en trevlig helg och ta hand om varandra.

Annonser

Snart är det jul, eller?

Hej!

Skärmavbild 2013-11-20 kl. 17.44.59I år tänkte jag att jag skulle försöka utveckla en slöjdkalender. Den kommer ha premiär den 1 december 2013 och det skall komma ett nytt inlägg varje dag (tror jag). Nu tänker ni hur skall han hinna med det? Nja, genom att jag utnyttjar sådant som redan finns och sådant jag har gjort under året och kombinerar det med en del nytt så kommer det nog att fungera. Jag gör i alla fall ett försök. Mycket är redan klart men ni får ger er till tåls lite till. På slöjdkalenderns sida ser ni en räknare som räknar ner till starten och sen kommer det mesta skötas automatiskt. Jag har nämligen kommit på att jag kan göra inlägg och ställa in datumen längre fram så publiceras inläggen automatiskt. Min tanke med kalendern är mest för att jag tyckte det var roligt. Det är något jag har gjort och gör utanför mitt arbete, även om jag kan få användning av det i jobbet.

Varje dag kommer ett litet tips på ett nytt slöjdarbete eller kanske pyssel som du kan göra hemma eller ibland i en slöjdverkstad. Jag hoppas i alla fall att den skall ge dig en del nöje fram till dess att tomten kommer.

Att få och slå perfekta passningar

Jag har aldrig varit så fotbollsintresserad men kan ibland hamna i samtal med kollegor om just fotboll. Och i går så spelade ju Sverige mot Portugal och tyvärr så vann ju inte Sverige men ett av samtalen med chefen och en kollega handlade om hur duktig båda Zlatan och Ronaldo är på att finnas där när det krävs och hur de gör mål. Jag kollade inte matchen men under samtalet framkom det att ingen säger något om hur Ronaldos lagkamrater slår perfekta passningar som i stort sett hamnar på hans fot. Det är bara att peta in bollen. Kanske inte riktigt så enkelt men jag skall hålla mig kvar vi de perfekta passningarna.

För trots att det kom perfekta passningar in till Ronaldo så var det ingen som pratade om något annat än Ronaldo, Ronaldo, Ronaldo. Men utan de andra i laget är han inte lika bra. Jag funderade direkt på att det är ju som i skolan. Utan att någon slår de perfekta passningarna så kan vi inte lyckas med vårt uppdrag. Vi är beroende av varandra i skolan. Det går det inte jobba ensamt utan vi måste samarbeta och hela tiden få perfekta passningar och slå perfekta passningar. Det är först då vi kan bli så bra som möjligt. Det är ju genom dessa perfekta passningar jag har utvecklats och jag hoppas att jag kan slå ett par perfekta passningar tillbaka. 

Samma sak gäller för eleverna, Eleverna kanske måste få chansen att jobba ihop. Och lära sig slå perfekta passningar. Då går det inte att ha eleverna sittande en och en i salen eller ännu värre en elev ensam i ett rum. De måste få chansen att samarbeta och kollaborera med varandra. Utan samarbetet kan de inte lära sig slå och få perfekta passningar.

Så jag vill uppmana er andra som kanske läser min blogg. Se till att slå perfekta passningar till era kollegor. Då kommer utvecklingen att blomstra och vi kommer att utvecklas och kanske till och med vinna guldmedaljen. Se till att dela med er och slå perfekta passningar, men glöm inte av att ta emot alla de perfekta passningar som era kollegor slår till dig. Tillsammans gör vi varandra bättre

Säga nej och vara nöjd!

Jag har ett problem som jag måste jobba med. Jag har svårt att säga nej. Det innebär att jag ibland får alldeles för mycket att göra. Detta innebär ett problem för mig då jag hamnar i tidsbrist och måste utföra arbete utöver min arbetstid. Jag har inte räknat efter hur mycket det blir men det blir för mycket. Det skulle ju kunna vara lätt att bara säga att nu har jag jobbat min tid och då får det vara bra. Men jag vill vara beredd och förberedd när det behövs. Allt detta kanske inte handlar om att kunna säga nej utan mer om att vara nöjd med det jag har gjort och det jag har presterat.

Så två mål för mig är att säga nej och att vara nöjd.

70/30 – ett tankesätt att fundera över!

I helgen hade jag en utbildning för blivande första hjälpare inom Röda Korset. En utbildning under två helger som de som vill bli frivilliga i en av Röda korsets första hjälpen-grupper måste genomgå. En av det grundläggande tankarna med Röda Korsets pedagogik under utbildningar är att deltagarna skall vara aktiva/delaktiga minst 70 procent av utbildningstiden. De resterande 30 procent är utbildarens tid, exempelvis kan utbildaren visa hur man skall göra för att stoppa en blödning, ta hand om en stukad fot eller en insulinkänning. Med andra ord både teori och praktik under de 30 procenten. Under den övriga tiden, minst 70 procent, kan deltagarna få öva, diskutera och grupparbeta. Det är ofta just detta vi får höra i våra utvärderingar, att delaktigheten är så stor och det blir aldrig tråkigt.

I mitt jobb som lärare försöker jag ta med mig dessa tankar. Eleverna skall vara delaktiga minst 70 procent av tiden med betoning på minst 70 procent. För min målsättning är ju faktiskt att de skall vara aktiva eller delaktiga 100 procent av tiden något annan målsättning kan jag inte ha. De skall vara med och arbeta, fundera, lösa problem och analysera. De skall ta beslut och hitta vägar och metoder att lära sig mer. Det är eleverna som skall vara de som bestämmer över hur jag som lärare skall lära ut och det är även elevens kunskap som ger mig en fingervisning om vad och hur jag skall bedriva min undervisning. Jag kan inte tänka mig att stå och föreläsa för eleverna och låta eleverna sitta stilla och lyssna. Då skulle jag ha deras uppmärksamhet endast under en kort stund och det jag tänkte undervisa om är helt ogjort. Nej, mer delaktighet och mer livlighet i undervisningen, bara för att eleverna skall äga sin kunskap och sitt lärande.

Så fram för mer undervisning som möter elevernas kunskap, fram för mer levande undervisning. Öka delaktigheten för eleverna och låt elverna hitta lösningar själv istället för att servera dem färdiga lösningar. Jag kanske drar det till sin spets och en del kanske tänker att det funkar ju inte för alla elever. En del elever behöver stöd, en del behöver extra hjälp. Och självklart skall elevernas behov styra min handledning/undervisning, men jag får aldrig släppa tanken att eleverna skall ha inflytande och delaktighet i sin egen vardag. Det är min skyldighet.

Det passar aldrig bra att vara sjuk

Nu har det hänt igen! Jag har blivit så pass sjuk att jag inte orkar med jobbet. Får helt enkelt vara hemma ett par dagar och kurera mig. Tyvärr passar det aldrig bra att vara sjuk. Just nu händer det mycket för eleverna på jobbet och lite tråkigt är det att missa detta. Det händer även mycket som inte rör eleverna just nu men i förlängningen kommer det göra det. Men blir man sjuk så blir man och det passar aldrig bra oavsett när det är.

Jag skrev för drygt ett halvår sen ett inlägg om att jag var sjuk och hur jag när det blir mindre att göra och belastningen minskar blir sjuk. Hur skulle jag kunna göra för att det inte skall bli så. Det enklaste lösningen kanske är att minska arbetsbelastningen men då får jag antagligen byta jobb och det vill jag ju inte göra. Jag tycker om att hela tiden försöka hitta nya vägar till utveckling, nya vägar till att lära mig mer, nya vägar till elevernas förståelse och då går det inte bara att sätta sig ner och göra samma sak år efter år. Jag måste hela tiden utvärdera min undervisning och förändra det som behövs förändras. Vill jag inte göra ett försök att utveckla min undervisning och anpassa den efter alla elever, och jag menar alla och inte de flesta elever, så kan jag lika gärna söka mig vidare och börja jobba med något annat.

Men jag tänker fortsätta utveckla, förändra, förbättra undervisningen oavsett när eller hur. Jag tänker fortsätta jobba med världens bästa yrke.

Mitt mål med skollyftet #digiskol uppgift 2

Hej!

När jag gick med i det digitala skollyftet så visste jag knappt vad det var. Det kändes inte som att det fanns några tydliga ramar. Tänk så rätt jag hade men ändå fel. Det finns ju jättetydliga ramar och det handlar för mig om att utveckla min undervisning genom IKT. Nu använder jag ganska mycket IKT i min undervisning men det går alltid att förändra och förbättra.

Mitt personliga mål är således att utveckla min flippade undervisning. Alltså att eleverna med hjälp av IKT skall lära sig ännu mer. En frågeställning som jag har burit med mig det senaste året i alla fall är hur jag kan få eleverna att lära sig så mycket som möjligt. Jag har ju sen tidigare använt Särlaskolan slöjdar som en väg för eleverna att nå mina flippade filmer och instruktioner. Dessa finns också på min you tube-kanal naturligtvis men det är genom bloggen som eleverna hittar resurserna att komma vidare i sitt lärande. Jag använder också en lärplattform för eleverna som tyvärr inte är öppen för andra än de elever som hör till aktiviteten och det är lite synd men så får det nog vara så länge.

Leif Blomqvist 8 oktober 2013 Stockholm.009

Jag kommer att försöka utveckla fler filmer men jag skall hitta vägar att även göra självrättande prov som eleverna kan använda för att utveckla begreppsliga förmågor inom ämnet. Jag har redan nu ett sådant verktyg i lärplattformen men jag vill hitta andra vägar också. Jag har också ett mål att använda mer film för att öva elevernas analysförmåga. Exempelvis genom att filma sekvenser och låta eleverna analysera hur man kan komma vidare. Jag vet att det kanske inte är så mycket för tillfället men för mig är det tillräckligt just nu. Har ganska mycket som händer runt mig och hoppas att detta ändå skall ge något tillbaka till eleverna.

Jag vet att jag kommer hitta nya utvecklingsvägar under resans gång och hoppas att jag kan lägga till dem då.

Så för att sammanfatta:

Mitt mål med #digiskol är att utveckla min flippade undervisning så att eleverna kan utveckla ännu mer kunskap dels genom bättre filmer och fler filmer men också genom att skapa redskap för att utveckla analysförmågor och begreppsliga förmågor.

En fråga som jag har burit med mig och forfarande bär med mig är: Hur kan jag förändra min undervisning så att jag möter ALLA elever?

Jag hoppas att jag tänker rätt och det känns rätt för mig med dessa mål.

Lev väl och ta hand om varandra!