Allting blir, ingenting är!

För många år sen kom jag under studier i filosofi i kontakt med en av de gamla filosoferna Platon. Detta inlägg kommer inte handla Platon eller dennes grottliknelse även om det är intressanta tankar som väcker en filosof inom mig. Nej, jag tänker hålla mig vid skolans värld eller vid utvecklingens värld och till den rubrik jag har valt att sätta på detta inlägg.

Jag såg i något sammanhang uttrycket ”Growth mindset” och blev lite nyfiken om detta. Hittade en bok av Dr. Carol Dweck där hon beskriver uttrycken ”fixed mindset” och ”growth mindset”. Jag har nu börjat läsa boken och inser att hon beskriver mitt tankesätt. Att ha ett ”growth mindset” är att alltid se utvecklingsmöjligheterna. Kanske förstår jag inte allt som Carol Dweck skriver om i sin bok, eller kanske tolkar jag det fel. Men det är väl det som är det fantastiska i alla idéer. Det är jag som mottagare som har tolkningsföreträdet. Jag kommer beröra en liten del av allt det hon skriver om i boken Mindset.

Att ha growth mindset är att du hela tiden ser utvecklingen. Motsatsen att tro att intelligens är något man har från början och det går inte utveckla kallas fixed mindset. Nu är detta en väldigt schablonartad bild men jag vill ändå ta avstamp i det när jag beskriver hur jag tänker.

Det finns människor som säger att man föds med talang och hur många gånger har vi inte tittat beundrande på en idrottare i världsklass, låt oss säga Zlatan, och sagt att han är så talangfull. Eller vi tittar på en konstnär och tycker att jag kan aldrig bli så bra för jag har ingen talang för det kreativa. Carol Dweck hävdar det motsatta. Alla kan träna sig till att bli bättre oavsett om det gäller idrott, konst eller matematik. Det handlar bara om hur mycket man tränar, hur mycket insats man lägger själv. Ingemar Stenmark lär ha svarat på en reporters fråga, om hur mycket tur han hade haft under slalomåket då han klarat alla portar och kommit ner på en bästa tid, att ”ju mer jag tränar desto mer tur har jag”. Jag vet inte hur sann den berättelsen är men den tar upp vikten av att ansträngningen är viktig. Kunskap, estetik, teknik o.s.v. kommer inte och hoppar på oss utan ansträngning. Kanske finns det undantag men jag tror fortfarande att om vi har fallenhet (ursäkta att jag pratar mot mig själv) för något så måste vi hela tiden underhålla kunskapen för att vi skall hålla oss på toppen.

Mitt tankesätt i slöjden och i skolan för den delen är att eleverna kan alltid utvecklas. Om jag lär eleverna att ett fel är en utvecklingmöjlighet och att ansträngningen för att söka kunskapen är en nyckel som öppnar dörren mot framgång så får jag elever som strävar efter att nå längre. Jag vill att alla skall känna att de har möjlighet att nå hur långt som helst. Men jag vill samtidigt att eleverna skall veta att det kommer inte av sig själv utan de måste anstränga sig och arbeta för det. Jag menar inte att det bara är praktiskt arbete som är nyckeln men i en del fall kanske det är så och i en del fall är det andra saker som krävs. Men det viktiga är att förhållningssättet ”Allting blir ingenting är” ligger i fokus. Det är inget som är färdigt. Varken jag, elever, arbeten, relationer, känslor eller vad du nu vill lägga in i detta. Allt går att utveckla och alla kan utvecklas. Allting blir ingenting är.

Jag tänker tillbaka på en dag när jag i 18-årsåldern skulle göra det som många på den tiden gjorde. Köra upp för att få körkort för bil. Denna berättelse speglar det som jag har tagit upp. Kontrollanten från vägverket à hälsade på mig och vi körde runt till olika ställen och turen slutade inne på en parkering där jag skulle backa in på en parkering. Jag kör fram till parkeringsfickan och börjar ratta in bilen med blickar i alla speglar och bakåt. Frågan är om jag inte slängde ett par blickar i ögonen på kontrollanten från vägverket (som höll i körkortsproven på den tiden). När jag hade backat in så kände jag att det inte blev alls bra och jag säger det högt också. Kontrollanten tittar knappt upp utan säger bara lugnt: ”Vi får väl se hur det blir när du är klar”. Det gör att min nervositet släpper och jag fixar till bilen och gör efter att jag snabbt i huvudet utvärderat situationen en i närmast perfekt parkering. Jag stänger av bilen och kontrollanten ger mig mitt körkort. Just den meningen som han sa till mig under den korta stund vi satt i bilen är en tanke som jag tycker säger mycket om mitt förhållningssätt. ”Vi får se hur det blir när det blir klart”.

 

Annonser

One thought on “Allting blir, ingenting är!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s