Slöjdquiz

Har använt polldaddy för att skapa quiz för eleverna att öva på begreppslig förmåga i slöjden. Eleverna gör quizet och kan sen kontrollera sina svar och se vad som är fel och vad som är rätt och sen göra om quizen. Därigenom tänker jag mig att de skall lära sig nya begrepp och därigenom kunna föra samtal i slöjden på en högre nivå. Nu hade det väl varit bra men när en elev gjorde quizet så såg hon ett misstag jag hade gjort. När muspekaren hölls över bilden så syntes namnet på bilden. Jag hade i de flesta fall döpt bilden till namnet på verktyget, träslaget eller tekniken. Det blev således inte det lärande ögonblick jag hade i min tanke. Men tack vare att det lätt gick att gå in i quizet och ta bort visningen av bildnamnet så var det lätt fixat. Skönt att jag har elever som är vakna när jag inte är det. Vill du kolla hur mina quiz ser ut. Kika gärna in på dessa exempel.

Verktyg

Material

Träslag

Annonser

6 thoughts on “Slöjdquiz

  1. En av The Big 5 är begreppsförståelsen och den ska bedömas i slöjd (dock inte i åk 6, vilket är ett mysterium) och bild, däremot inte i musik, I&H eller HKK (vilket också är ett mysterium). Det är därför positivt att du som slöjdlärare tar fasta på detta kunskapskrav. Och quiz är en bra början för att få eleverna att börja ta till sig begreppen. Jag har svårt att t ex en snickra klarar sig ens en dag på jobbet med att säga: Kan du skicka den där grejen till mig eller fråga vad den och den saken används till.
    Sedan en fråga: Hur bedömer du skillnaderna i begreppsförståelsen, dv.s. hur tolkar du skillnaden mellan en elev som har en viss, en relativt god respektive en god användning av de slöjdspecifika begreppen. Som jag ser det räcker det väl inte med att använda quizen för detta, mer än till en viss del.
    Hur tänker du kring detta och har Skoverket gett någon vägledning?

    • Hej Göran!
      Visst är det underligt att det inte finns med i kunskapskraven i år 6 om begreppslig förmåga men det finns fortfarande med i de långsiktiga målen och jag tror inte det finns en enda slöjdlärare där ute i vårt avlånga land som inte lägger ner en del kraft på att lära eleverna begrepp inom slöjden. Det känns lika självklart att kunna föra en dialog med adekvata begrepp när man undervisar i år 1-6 som i år 7-9.
      När det gäller mitt användande av quizen är det en del i min undervisning som eleverna kan använda för att öva på vissa begrepp. Jag kontrollerar inte eleverna kunskaper med quizen utan dessa är till för att eleverna skall kunna vara resurser för sitt gena lärande och öva på egen hand. Det blir någon form av självbedömning och jag har märkt att eleverna lär sig nya saker med hjälp av dessa. Just nu jobbar jag på en skola (byter dock arbetsplats om en månad) där jag undervisar elever som är i stort behov av språklig utveckling och då har jag lärt mig att quizen är ett sätt att ge dem fler tillfällen till utveckling än bara slöjdlektionerna. Jag har även andra resurser på min slöjdblogg http://sarlaslojd.wordpress.com som ger eleverna chanser att öva på begrepp inför lektioner och/eller under lektioner. Men dessa quiz och andra resurser är ju bara en liten del av elevernas möjlighet att utveckla begreppslig förmåga. Själva undervisningen är nog den största källan till att utveckla det. Jag försöker hela tiden använda korrekta begrepp och därigenom ser jag hur eleverna använder det också. Nu vet jag att jag hela tiden pratar om undervisning och uteveckling av begreppen och detta anser jag vara den viktigaste bedömningen för att kunna hjälpa eleven vidare.
      När man sen tittar på hur bedömningen inför att ser vilken nivå de använder begreppen på så blir det genast lite svårare och jag brukar ta skolverkets bedömningsstöd till hjälp som jag tycker tillför en del i bedömningen. Du kan hitta bedömningsstödet på skolverkets hemsida eller på min slöjdblogg under ”mål och kunskapskrav” i övre högra hörnet. Men kort förklarat så är det ”viss” användning när begreppen är kopplade till material eller tekniker som exempelvis fogsvans, såga. Relativt god användning är det när eleven använder begreppen så att det leder till precisering exempelvis bottenborr, våttova, brodera med langettstygn och om eleven har god användning av slöjdspcifika begrepp så använder elevs ofta riktiga begrepp som leder till djupare förståelse.
      För mig känns det viktigt att prata om detta med eleverna så att de förstår men även att jag förstår. Jag och min kollega försöker hålla samtalet om hur vi bedömer levande hela tiden.

      Jag vet inte om jag har skapat lite djupare förståelse hur jag tänker eller om jag bara har rört till det ännu mer?
      /Leif

      • Tack för ditt utförliga svar! Jag undrar om du inte skulle kunna kolla elevernas begreppsliga förmåga och gärna genom att använda EPA-metoden och då med ett utmanande tillägg. För att ta ett exempel utifrån begreppet ”verktyg”. När eleverna har förstått att det avbildade verktyget är en fogsvans så kan nästa uppgift vara att de får följdfrågan: När passar det bra/inte bra att använda en fogsvans? Jag tänker mig att eleverna parvis skriver ner sitt svar. Dessa tillägg kan säkert användas på alla dina quiz-uppgifter, men tar givetvis lite längre tid. Samtidigt bör du få ett säkrare bedömningsunderlag av elevernas begreppsliga förmåga än att ”bara” låte de göra quizuppgifterna.
        Förresten, är du med i facebookgruppen The Big five? Om inte: Välkommen! Du har mycket att erbjuda och trots att vi är drygt 20 000 medlemmar så är det inte lätt att få slöjdlärare att delta i våra diskussionerna. Det kan ju även vara så att man inte tycker att The Big 5-tänkandet inte passar in i deras tänkande om slöjdämnet. Vad tror du?

      • Hej igen Göran!
        Jag har faktiskt använt EPA-metoden också. Jag gjorde ett filmklipp med en frågeställning (se klippet här: https://sarlaslojd.wordpress.com/2014/03/29/fundera-pa-den-har-fragan/ ) som eleverna fick fundera på inför en lektion och sen Under lektionen fick de Enligt EPA-metoden samtala om sina funderingar. I detta fall handlade det om vilket verktyg de skulle ha med till en öde ö och varför? Det kanske inte är slöjdrelaterat men jag kan se om de vet villka egenskaper ett verktyg har och hur de tänker kring detta. Det kräver en del kunskap av eleverna för att kunna tänka utanför ramarna. Jag kan samtidigt också se hur de tänker, vilka kunskaper de har och de kan samtidigt utveckla varandra genom att dela med sig av sina tankar. Jag har använt andra frågeställningar också i samband med EPA-metoden som exempelvis den ur Fem myror är fler än fyra elefanter. Det var väl Vygotskji (stavning?) som började med detta och jag kommer ihåg att du berättade om detta i en föreläsning jag var på i Borås. Exempel: här ser du fyra verktyg, ett skall bort. Vilket? som detta exemplet: https://sarlaslojd.wordpress.com/2014/11/20/vad-skall-bort/

        Jag är med i ”the big five” och har varit det ett bra tag. Dock kanske jag inte har bidragit så mycket som jag har tagit del. Kanske gör jag ett inlägg nu och berättar om det jag har gjort här. Tack för den fina återkopplingen det ger så mycket att få höra från andra människor och hur de uppfattar de saker som jag funderar över.
        /Leif

  2. Jag tackar dig för ditt inlägg i fb-gruppen och jag har länge väntat på att få med er PREST-lärare, men det har inte varit lätt. Vad nu det kan bero på? En tolkning, helt utan vetenskapligt stöd, är att PREST-ämnenas lärare inte gärna vill ta i de teoretiska inslagen i kursplanerna. Vilken är din bild av dina kollegors inställning till TB5 och de teoretiska inslagen i ert ämne?

    • Jag tror faktiskt att vi är ganska många som försöker arbeta med de teoretiska inslagen i kursplanen men jag tror samtidigt att lärarna försöker göra det på ett praktiskt sätt. Det är en fråga där en del känner att slöjden är för teoretiserad och en del tycker att det måste till teoretiska inslag. Jag tror på en kombination av teori och praktik men jag tror samtidigt att eleverna inte uppfattar min undervisning som speciellt teoretisk. Men det har jag faktiskt inte gjort någon undersökning på. Kanske får bli en uppgift för nästa utvärdering. En orsak til att en del vill behålla slöjden som ett rent praktiskt ämne har nog att göra med historia att slöjd har ett hantverksperspektiv. Något som kanske inte längre är så aktuellt men som lever kvar.
      Jag funderar över hur jag själv tänker och något som slår mig är att när jag är ute och föreläser så är mina presentationsslides ofta bestående av bilder med ganska lite text. Kanske är det mina praktiska sidor som tar överhanden. Kanske överkompenserar jag bilderna genom att prata mycket istället. Du kan om du vill kolla på mina slides från föreläsningar i menyn på min blogg så ser du vad jag menar. Jag har föresten sällan med de förmågor som står omnämnda i vår kursplan i mina föreläsningar utan använder ofta de fem förmågor i ”The big five”.
      Jag kommer forsätta fundera lite och försöka att då och då göra lite inlägg i FB-gruppen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s