Att lära sig nya saker

Under lovet har jag varit på föreläsningsturné. Eller egentligen var det två föreläsningar på två olika platser, en i Huddinge och en i Skellefteå men även om det bara var två stycken så tycker jag det är kul eller häftigt att kalla det en turné. Tyvärr innebar det för att hinna till båda platserna i tid att jag fick flyga. Det är något speciellt att flyga så mycket på två dagar och när jag kom hem kändes det som att jag varit borta fler dagar.

IMG_4471Den första föreläsningen var i Huddinge och det var en samling lärare som till största delen var slöjdlärare som var åhörare. Det kändes som att jag fick fram det jag ville. Det var en skön föreläsning i en bra lokal. En liten överraskning bjöd dagen på och det var en slöjdlärare som hade med sig ett arbete som en av hans elever hade gjort efter att ha haft en av mina filmer på youtube som inspiration. Denne eleven ville att jag skulle signera hans arbete. Lilla jag får skriva min autograf på en elevs arbete. Det betydde oerhört mycket. Och om du eleven, eller kanske din lärare, läser detta så vill jag framföra ett stort TACK! Bättre återkoppling än detta kan man inte få.

Efter föreläsningen åkte jag till hotellet för att ta igen mig inför nästa föreläsning som jag skulle hålla cirka 80 mil norrut i Skellefteå. Det var en skapande skola-konferens där Barn och ungas rätt till kultur var ämnet. Jag var en av tre gästföreläsare. Det låter det. Där mötte jag en härlig samling människor som inte bara var lärare utan även konstnärer, hemslöjdare, filmskapare, kulturarbetare. Jag hoppas att jag inte kallar någon för fel saker, det är inte min mening utan jag är så imponerad över allt jobb dessa människor lägger ner och hur de lockar fram kreativiteten hos de människor de möter. Jag tar med mig mycket från möten under dagen. Det var lite nervöst att prata inför personer som faktiskt är proffs på det jag gör när jag filmar. Men även om jag visade lite exempel på filmer jag använder i undervisning och som jag har gjort så berättade jag om hur jag har förändrat min undervisning för att möta eleverna bättre. Däribland använder jag flippad undervisning. Men jag visade även andra saker som jag med hjälp av det digitala möjliggjort i min undervisning.

Några av alla de människor jag träffade på konferensen var en slöjdare som hette Felix. Han hade fört in slöjden i en ny tid. Och även om jag har sett dioder och konduktiv tråd förut så började tankarna fara då jag såg fåret han gjort som fick lysande ögon då man klappade det. Det är ett arbetsområde jag vill jobba vidare med och jag kommer börja undersöka hur jag kan föra in dessa tankar i min undervisning. 

När eftermiddagen var över så började resan hemåt och jag började fundera över alla intryck. Även om det var jag som föreläste om min undervisning och mina tankar så tar jag med mig alla nya intryck från alla möten och formar dem till nya idéer och tankar som på ett eller annat sätt blir en del av min undervisning.

IMG_4483

På väg hem efter två dagar med spännande möten och föreläsningar finns det många upplevelser och tankar att bearbeta.

Föra vidare…

Idag är första dagen på höstlovet och jag har egentligen ledigt. Men jag har valt att istället för att vara ledig ge mig ut i landet för att föra mina tankar vidare genom ett par föreläsningar. Mina funderingar och idéer skall föras vidare ut till andra men det är också så att mina tankar skall utvecklas. Jag tycker det är viktigt att träffa andra slöjdlärare som genom att jag berättar om hur jag tänker ger mig feedback. Då kan jag tänka om och fundera över hur jag skall utveckla min undervisning ännu mer.

Leif Blomqvist april maj 2014 tillfällig.001En utmaning under de två föreläsningar som jag skall genomföra, en i Huddinge och en i Skellefteå, är att den ena är hälften så lång som den andra. Jag vill ju få med så mycket som möjligt och helst inte utelämna något. Det blir till att komprimera och kanske ta bort en del av det som jag kanske inte gör så mycket av. Men vad? Jag antar att jag kommer sitta en stund under helgen och fundera över detta och någonstans vet jag att det kommer att bli bra oavsett. Jag berättar ju bara hur det är, vad jag gör och hur jag tänker. Min utveckling av min undervisning handlar i grund och botten bara om att möta eleverna i deras utveckling och även om jag har bytt skola och jag och mina elever fortfarande håller på att lära känna varandra så är de digitala arbetssätt, det flippade förhållningssätt bara olika anpassningar av min undervisning och vem vet var jag befinner mig i min undervisning om ett år. Jag vet bara att jag skall möta eleverna och jag skall utveckla min undervisning vidare och jag avslutar genom ett i dagarna aktuellt filmcitat från rollfiguren Doc Emmet Brown:

”Din framtid är inte skriven än. Ingens är. Framtiden blir vad du gör den till!”

Sjukt jobbigt att vara sjuk!

Idag tänkte jag avsluta jobbveckan med att skriva om hur jag faktiskt lät jobbet ligga medan jag var sjuk under veckans fyra dagar. Men när jag skrev insåg jag ganska snart att så inte var fallet:

Jag har varit hemma fyra dagar från jobbet. Feber och förkylning som behövde försvinna ut från kroppen. Tyvärr brukar det inte bli riktigt jobbfritt även om jag är hemma och det kan jag inte skylla på någon annan än mig själv. Jag kan ju låta jobbet ligga och bara ta hand om mig själv. Det finns visserligen nackdelar med att låta jobbet vara och det är att det blir mer när man kommer tillbaka, för det är ju ingen som gör jobbet åt mig när jag är borta. Men denna gången tänkte jag låta jobbet ligga ändå. När jag idag efter att ha varit tillbaka på jobbet funderade på om jag verkligen låtit jobbet vara under mina fyra dagar hemma blev resultatet detta:

  • Bedömningsmatriser uppdaterade
  • Flera loggboksinlägg besvarade
  • Pedagogisk planering för ett nytt arbetsområde uppdaterad
  • Flertalet mail besvarade och kontakter tagna angående jobb
  • Jobbmöten inbokade
  • Ett par nya filmprojekt planerade
  • Uppdatering av föreläsningsmaterial inför de kommande föreläsningarna

Det skumma i detta är att när jag första funderade så tänkte jag knappt på att jag jobbat något men vid närmare eftertanke så blev det en del. Jag säger inte att det är fel eller oönskat men hur kommer det sig att jag inte ens tänkte på att jag hade jobbat trots att jag gjort det. Det är egentligen sjukt jobbigt att vara sjuk!

Jag är en slöjdsal…

Dörren öppnas och eleverna kommer in. Det blir fullt av liv och eleverna rör sig mot slöjdbänkarna som är utplacerade runt om i salen. Ljuset tänds och strax därefter lyfts några pallar ner och ställs på golvet. Några av eleverna sätter sig ner en kort stund för att strax därefter resa sig upp igen och gå och hämta metall, plast eller något annat material. En elev hämtar en bit trä som jag har i en öppen angränsande del. Jag ser hur eleven målinriktat tar träbiten och lägger den på bänken för att sen fortsätta mot verktygstavlan för att hämta en fogsvans. Snart kommer spånet yra. Vid en annan bänk har en annan elev börjat dra raspen över kanten på en bräda. Det verkar som hörnet på brädan skall bli runt. Vad det skall bli vet inte jag men det syns att eleven vet vad denne gör och fortsätter frenetiskt dra raspen över träbiten igen och igen. Vid den vita tavlan i ena kanten av mig ser jag två elever rita med pennorna på tavlan. De verkar försöka komma överens om bästa sättet att sätta samman två träbitar för tavlan är full med olika teckningar på hörnen där två träbitar möts. Jag tror de har valt ut två olika sätt som de jämför med varandra och funderar över fördelar och nackdelar. En elev har stannat upp med sitt arbete och tar en bild för att en stund senare knappa på datorn en kort stund.

Jag ser hur han som är här varje dag går genom salen mellan bänkarna och han tycks stanna till vid varje bänk och ibland ställer han en fråga och andra gånger visar han eleverna hur de kan göra. Jag har sett hur han ibland ger eleverna en extra fråga eller ett problem att fundera över och jag har sett hur eleverna tillsammans löser frågan eller problemet och blir klokare. Jag har också sett att han som är här varje dag lär sig nya saker varje dag.IMG_2886 I den andra änden står en elev och sågar av en liten metallstång. Det ligger fler bitar av metallstången där på bänken. Kanske skall de också böjas till krokar likt en av de tidigare stängerna blivit. I ett rum med glasfönster som också finns hos mig ser jag en elev stryka på vacker röd färg över sitt nästan färdiga arbete. Strykningarna är långa och lagret med färg täcker fint över träbitarna.

Eleverna stannar upp och lägger tillbaka verktygen på sina platser. De dammsuger snabbt upp skräpet som tillkommit under lektionen och jag ser att de samtidigt har fått nya intryck och lärdomar när de sakta lämnar salen och det blir tyst och stilla igen. Kvar är bara han som är här varje dag som sitter och knappar lite på datorn. Han sitter där vid en bänk med ett nöjt leende. Vad han tänker på vet jag inte men jag är övertygad om att han tänker på alla elever som kommer hit för att lösa problem och lära sig nya saker varje vecka hos mig.

Jag är en slöjdsal…