Slöjdkalender

Imorgon är det dags igen. Slöjdkalendern presenteras och som föregående år kommer även årets slöjdkalender vara full av roliga projekt, en del lite enklare och en del som kräver lite mer arbete. Men gemensamt är att slöjden presenteras från flera olika aspekter. I år har en lärare från Växjö, Mikael Granefelt, och jag slagit oss samman för att tillsammans göra hela slöjdkalendern bättre. Vi har i vår tur lyckats leta rätt på flera lärare i slöjd runt om i vårt land som ville vara med och dela med sig. Och vi har fått tag på en hel del. Dock blev det så att jag och Micke fick göra några extra luckor själv. Men det är bara kul. I luckorna kan du hitta allt från tomtar i trä till granar i textil. Jag hoppas att du kommer få en härlig tid när du tittar på inslagen i kalendern och att du blir inspirerad till att själv skapa något av projekten som presenteras. Lycka till

Mikaels instagramkonto är värt att följa. Där får du många inlägg om slöjd.

Utveckla noggrannhet

Härom dagen var det en elev som jag tipsade om att hen skulle använda kontursågen till en detalj på ett projekt och eleven svarade då att hen tyckte det var så svårt att såga på den. Det var svårt att följa linjen och sågbladet brukade ofta inte såga dit man ville. Det fick mig att börja fundera över hur det skulle gå att utveckla förmågan att såga på kontursåg, och även om det kanske inte finns direkt utskrivet i centralt innehåll eller kunskapskrav så kan det ändå vara en förmåga som kan leda eleverna närmare sina mål i slöjden. Och visst måste det vara roligt att såga på kontursågen om man blir duktig på det. Skulle det kanske gå att göra en enkel övning för att utveckla noggrannhet på maskinkontursågen.

unspecified-3

Kontursågsövning

 

Jag började fundera och kom tillslut fram till en sågövning där jag har en enkel figur som eleverna kan öva på. Denna övning bygger en del på några övningar jag har sett att någon lärare använder då eleverna för första gången kommer i kotakt med symaskinen och skall lära sig den. I det fall jag tänker på så skall eleven, med eller utan tråd (det jag har sett har varit utan tråd), sy mellan två linjer på ett papper. Svårighetsgraden ökar successivt och tillslut är det riktigt tätt mellan linjerna som slingrar sig fram över pappret.

Figuren som du ser exempel på härintill består
av en linje som är sluten och de olika figurerna har olika tjocka linjer. Eleven skriver ut pappret klipper ut den figur hen vill använda och limmar fast på en tunn plywood eller något annat material som är lämpligt. Målet med övningen är sen att såga så att man håller sig med sågbladet i det svarta på linjen hela tiden. Ju säkrare man känner sig på kontursågen desto tunnare linje kan man välja på sin figur. Och ju tunnare linje man använder desto svårare är det att såga i linjen. Jag har ännu inte testat att använda detta med eleverna men när jag ser ett problem eller utvecklingsområde så måste jag bara börja utveckla och förändra  för att långsamt närma mig en lösning på det. Jag gjorde en liten film till mina tankar. Vad tror du? Kan det fungera? Hör gärna av dig om du har några funderingar kring detta eller om du kanske prövat något liknande.

Kolla gärna slöjdbloggen för fler sågexempel

Att hinna med

Jag började en vecka för ett tag sen att anteckna allt jag gjorde under en dag. Tanken var att det skulle göra detta under en vecka. Inte för att jag behövde men för att jag ville. Jag ville se var min tid tog vägen och vad jag gjorde under dagarna. Jag insåg ganska snart att hela min första dag var väldigt splittrad och jag rörde mig väldigt mycket över skolområdet för att lösa småsaker som kanske inte jag skulle behöva göra. Jag såg också att själva undervisningen var en liten del av min arbetsdag och belastningen under min arbetsdag låg inte så mycket under lektionen utan mellan lektionerna. Det var då jag hade som mesta att göra. Det var då jag skulle hinna med allt det där som uppkommer under lektionen, dokumentera iakttagelser under lektionen, underhålla salen, slipa verktyg, städa, kontakta andra lärare om elever, prata bedömning med kollegor, hitta nya spännande arbetsområden, Sitta med på konferenser av olika slag, planera undervisning, fylla i bedömningsmatriser, förbereda elevens val, sätta betyg, förbereda material och massor med andra saker att göra och tankar att tänka. Jag fortsatte aldrig att anteckna eftersom det blev ytterligare en sak som tog tid även om det var marginellt. Syftet var ju från början att bli medveten om hur min dag såg ut och det syftet nådde jag till viss del.

Då förra veckan hade våra nior prao och jag hade 5 lektioner färre. Det var då jag insåg att jag hann med min arbetsvecka. Jag hann att göra allt det där som jag skulle hinna med. Jag kända att jag inte behövde jobba mer än de 10 timmar hemma som jag skall göra. När dessa timmar var gjorda kunde jag slappna av och ägna mig åt min familj och mina fritidsintressen.

Och nu direkt på den veckan kom det så kallade läslovet (namnet kan ju diskuteras) och då hann jag till och med en bit ner i högen av det som skall göras. Nu sitter jag här och jag har uppdaterat alla elevernas bedömningsmatriser och jag inser att den stora bristvaran i skolan är tid. Vi skall utvärdera vår undervisning och hela tiden göra den bättre men det finns inte tid till detta. Vi skall göra kartläggningar av elever på en tid som är orimlig. Vi skall hinna göra bra, rolig och intressant undervisning genom att uttnyttja tiden mellan lektionerna och vi skall hinna så mycket mer. Det finns så mycket forskning och annat som skulle utveckla min undervisning men tid till detta är svår att hitta. Tänk om man hade lika mycket planeringstid som under en ”praovecka” vad skulle vi då inte kunna uträtta.

Men nu är situationen som den är och även om jag hoppas på förändring så måste jag leva och arbeta i den vardag jag har. Jag tjänar inget på att ge upp, jag kan istället lära mig och bli starkare av detta och hela tiden försöker jag ha strofen från Emil Jensens visa i huvudet: ”En mur är bara en bro på högkant”.

/Leif