Finn fem förbättringsmöjligheter

Efter att ha stött och blött många olika kommentarer på olika medier så blev det så att jag gjorde om min film från ”finn fem fel”-inlägget häromdagen. Det är ganska häftigt vad många olika kreativa förslag som dyker upp när jag ställer en fråga. Det förstärker bara uttrycket som jag har haft som ett mantra senaste åren ”tillsammans blir vi bättre”.

Den nya filmen har blivit publicerad men den ligger dold på min youtube-kanal. Det är väl kanske för att jag så genomtänkt gjort några fel och jag vill inte att någon skall tro att det är så jag vill att de skall göra. I och för sig är filmen märkt med ”finn fem förbättringsmöjligheter” genom hela filmen så kanske skall jag lägga den öppet. Kanske kan någon lära sig något eller fundera över hur man skulle kunna förbättra processen i just detta projektet. Oavsett vilket så kommer den uppdaterade filmen här:

Vad tror du? Hittar du något som do skulle vilja förbättra?

En liten tanke från den här sidan av hyvelbänken

Den senaste tiden har vissa politiker pratat eller vurmat för att eleverna skall ha betyg redan år 4. Jag har egentligen inte velat säga för mycket om detta i min blogg för att undvika att hamna i politiska debatter men eftersom jag upplever att de utelämnar en stor och viktig del i sitt resonemang vill jag utveckla det här. Motivet till att de tycker att vi lärare skall betygsätta elevernas kunskaper i dessa låga åldrar verkar vara att vi inte har en chans att veta hur de ligger till annars. Betygen tycks i deras ögon vara till för att lärarna skall kunna utvärdera sin undervisning och elevernas kunskaper. Jag kan hålla med till viss del att betyg kan vara ett sätt att utvärdera kunskaper och undervisning men jag tycker att det är ett ganska trubbigt verktyg. Och med trubbigt menar jag att det inte ger så mycket. Att utvärdera kunskaper och undervisning i slutet av en undervisningsperiod ger inte de redskap vi lärare behöver för att utveckla undervisningen på det sätt som behövs. Om jag som lärare får reda på hur mina elever har lärt sig och skall förändra min undervisning eller sätta in extra resurser (som vissa politiker vill hävda att betygen från år fyra skall bidraga till) ger det inte så mycket om jag förändrar eller förnyar undervisningen efter att eleverna är klara med undervisningsperioden. Jag måste ju göra förändringen i realtid och då måste jag också utvärdera i realtid och inte i efterhand. Inte heller eleven har så stor användning för betygen under den pågående undervisningen om det inte återföljs av vad som behöver utvecklas och hur eleven skall göra. Detta brukar benämnas med formativ bedömning eller bedömning för lärande och när vi pratar om bedömning för lärande så är det alltid målen, nuläget i lärandet och hur eleven skall gå vidare som är i fokus och då går det inte vänta på betygen utan bedömningen måste ske ”minute by minute” och ”day by day”. Du kan läsa mer om bedömning för lärande här.

Det finns massor av sätt att utvärdera utan betyg om hur elevernas kunskaper är i förhållande till målen och hur undervisningen behöver förändras. Man kan göra prov inför ett område och se vad du behöver lägga fokus på i undervisningen, man kan låta eleverna fylla i enkäter, man kan vara en närvarande lärare under lektioner och se hur eleverna utvecklas. Man kan naturligtvis göra vanliga prov men jag tycker att prov är ganska meningslösa om de inte används för att föra eleverna vidare i sin utveckling. Man kan låta eleverna göra undervisningssituationer för varandra och därigenom se hur eleverna ligger till. Du kan låta eleverna själva bedöma hur de ligger till genom olika aktiviteter kopplade till målen och undervisningen. Det finns så många olika arbetssätt när det gäller detta så jag skulle vilja säga att det finns lika många sätt att arbeta med att synliggöra lärande och kunskap som det finns lärare.

Jag som lärare vet att jag ständigt uppdaterar den information jag har om eleverna och gör justeringar i min undervisning. För det behöver jag inte betyg men jag behöver ständig utvärdering av undervisningen och lärandet och jag måste låta min undervisning vila på beprövad erfarenhet och forskning. Så snälla politiker tänk er för innan ni tar ert beslut. Det finns andra sätt att utvärdera undervisning än betyg.

Dagens smiley-fråga!

Jag har länge genomfört snabba utvärderingsfrågor i slutet av lektionerna s.k. exit pass i syfte att utvärdera lektionen och lärandet för att kunna förbättra och anpassa undervisningen. Utvärderingarna har tyvärr oftast handlat om hur eleverna tycker att lektionen varit, deras arbetsinsats eller kanske om de har lärt sig något nytt. Det sistnämnda är kanske ganska självklart med tanke på att jag har som grundsyn att det är omöjligt att inte lära sig något nytt oavsett vad man gör. Jag har även sett andra ställa liknande frågor som svaras på med hjälp av smileys. Jag gillar idén att eleverna på vägen ut genom dörren snabbt kan ge ett omdöme nästan som de man kan ge i vissa affärer genom att trycka på en av tre knappar. En glad, neutral eller ledsen smiley. smileysJag gjorde helt helt enkelt inplastade smileysar i tre olika varianter där jag snabbt och enkelt kan få svar på frågor som jag ställer till eleverna. Frågorna kan precis som jag nämnt förut vara av karaktären hur lektionen har varit men jag tycker det är mer intressant och utvärderande att fråga om ett givet moment eller en sak som vi pratat om på lektionen. Då kan jag kolla av hur eleverna känner att de hänger med i det centrala som tagits upp under lektionen och jag får en fingervisning i hur jag skall inleda nästa lektion.

Utvärdering och reflektion i slöjden

Efter en slöjdlektion i dag med år 4 ställde jag några frågor till eleverna. Jag ville veta hur de tänkte och hur de upplevde lektionen. Jag försökte använda de uttryck som använda i kursplanen och koppla dem även mot de långsiktiga mål som finns i kursplanen. Jag använde mig av metoden E (enskilt) P (par) A (alla) och eleverna kom med många kloka tankar. En del behövde hjälp med att utveckla sina funderingar och andra klarade det bättre på egen hand. Det bästa var att gruppen kom själva fram till de saker som var tanken med lektionen. Vi pratade om idéer och uttryck i samband med att de jobbade med sina skålar. Vi pratade om verktygshantering och hur verktygen som de använde fungerar och vi pratade även om materialets egenskaper. Allt utifrån elevernas egna förutsättningar. Samtidigt som vi i grupp genomförde denna utvärdering av lektionen så blev det samtidigt en analys av arbetsprocessen och eleverna blev delaktiga i lärandet.

IMG_1891

 

Vi kom in på på tre av de långsiktiga målen under lektionen som trots allt bara var 60 minuter. Det är ganska häftigt vad mycket eleverna lär sig under kort tid. Jag tycker att EPA-metoden är ett bra sätt för att arbeta med reflektion och utvärdering i slöjden. Ett sätt där eleverna kan dela med sig och bidraga till varandras kunskap. Även om jag har som mål att använda en del digitala hjälpmedel i slöjden så funkar det inte alltid med tanke på att de yngre eleverna på skolan inte har samma tillgång till ipad och datorer. Jag hade trots det lite hjälp av en film i början av lektionen men det vi måste komma ihåg är att digitala hjälpmedel är just hjälpmedel och det viktiga är vad vi vill skall hända i elevens kunskapsutveckling.

Utvärdera för att utveckla

Jag beskriver här delar av två olika dagar ur mitt liv dels o-ringen, en orienteringstävling i fem etapper som går av stapeln varje år i juli månad,  och dels mitt jobb som lärare.

En dag på semestern

05:30, fredag morgon mitt i semestern och telefonen surrar till, familjen Blomqvist vaknar sakta till liv i husvagnen som står uppställd på ett fält utanför Kristianstad tillsammans med nästan 3000 andra vagnar. Det är dags att gå upp och förbereda det sista för femte etappen av årets O-ringen. I husvagnen är det så där lite fuktigt som det brukar vara på morgonen särskilt när det varit varmt på dagen innan. Det senaste dagarna har termometern snuddat vid 30-gradersstrecket och det gäller att vara förberedd för att orka springa i den stekheta skånesolen. Frukosten dukas fram och vi äter oss mätta med gröt, yoghurt, flingor, smörgåsar och inte minst vatten i stora mängder. Dessa förberedelser IMG_1442tillsammans med att ta på sig rätta kläderna, nummerlappen, skorna och packa ner ombyte, kompass, sportident-pinne (stämpingspinne) och mer vatten är viktiga för att det skall fungera under dagen.

Vi tar bussen ut mot arenan och går några hundra meter den sista biten. Väl på plats trängs vi med flera tusen andra orienterare och åskådare som också skall springa sin sista etapp i årets o-ringen. Jag gör mig klar, snörar på mig orienteringsskorna och beger mig till starten som ligger cirka 2000 meter från arenan. Kompass, angivelsehållare och stämplingspinnen tas med. Väl vid start går jag in i min fålla och tar angivelse och karta sen startstämplarjag och ger mig av. På väg mot startpunkten tittar jag på kartan för att läsa in min väg till första kontrollen.

IMG_1443Vägen till första kontrollen går smärtfritt precis som jag i min tänkt mig och efter stämpling vid kontrollen ser jag en tydlig väg mot andra kontrollen. Jag skall gå uppför höjden och ut på den vänstra åsen för att hitta den lilla stenen på åsens kant. När jag kommer upp på kanten av höjden och skall vidare ut på åsen ser jag direkt att jag behöver korrigera min planerade rutt. Jag ser att den vägen mot stenen på åsens kant inte är gynnsam utan jag ser direkt att jag kommer lättare mot kontrollen om jag tar mig ner en bit i sänkan och sen springer på skrå utmed åsen. Jag gör ett snabb korrigering och känner mig nöjd med mitt val. Väl framme vi kontrollen känns det som jag gjort ett klokt val. Så fortsätter jag under banan att korrigera och förändra mina vägval utifrån de förutsättningar som terrängen och min kondition ger mig. Jag tar hela tiden nya beslut som gör att jag kommer fram dit jag skall snabbt, rätt och enkelt. Väl i mål denna sista etapp känner jag att jag tagit rätt beslut och med tanken på att jag är godkänd och tagit mig runt på en för mig mycket snabb tid så får jag mina val bekräftade.

En dag under terminen

05:30 på morgonen en arbetdag under terminen och väckarklockan startar radion. Jag vaknar sakta till en ny arbetsdag. Jag tar mig upp samtidigt som de andra i familjen vaknar. Frukosten dukas fram och vi äter oss mätta med gröt, yoghurt, flingor, smörgåsar och inte minst vatten. Jag packar ihop min väska med dator, ipad, jobbsaker från kvällens hemmaarbete och lunchlådan tillsammans med lite frukt och en vattenflaska. Dessa förberedelser tillsammans med att ha en planering för dagens arbete är viktiga för att det skall fungera under dagen.

Jag sätter mig i bilen och tar mig mot jobbet. Börjar med en kopp kaffe och lite snack med några kollegor. När detta är gjort går jag iväg till min sal, slöjdsalen, där jag börjar fundera över de lektioner jag skall ha under dagen. på den första lektionen har jag 15 elever med olika förutsättningar och behov (precis som vilken grupp som helst). Jag vet att jag bland andra har två elever som behöver öva på processförmåga lära in ett nytt moment och detta har jag förberett genom att spela in momenten på film och publicerat på Youtube och slöjdbloggen. Jag vet att under en lektion kommer det en elev som behöver utveckla DSC_0235begreppslig fömåga och det har jag förberett genom att skicka över ett dokument till eleven där hen kan plugga hemma på material, verktyg och tekniker. Detta är en liten del av de anpassningar och förberedelser jag har gjort inför arbetsdagen.

Lektionen startar och jag går efter det till de två elever som skulle kollat på filmen inför lektionen. Det visar sig att bara en av eleverna har förberett sig inför lektionen. Jag frågar eleven som missat förberedelserna inför lektionen om hen vill titta på filmen nu. Det visar sig att eleven har kollat men förstår inte vad jag menar. Jag fortsätter att prata med eleven och kommer fram till att jag behöver göra en korrigering på min planering för lektionen. Jag talar om för eleven vad hen skall ta fram och sen gör jag en snabb överblick i salen. Det är två andra som behöver lite tips. Jag löser det innan jag är tillbaka hos den första eleven. Vi sätter oss ner och tillsammans går vi igenom det eleven behöver ha reda på. Genom hela lektionen gör jag små korrigeringar och anpassningar utifrån vad jag ser och upplever i KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERAförhållande till de mål som finns. Lektionen närmar sig sitt slut och jag känner mig nöjd. Jag ser på eleverna att de upplever detsamma som mig. Genom att jag upplever och ser saker så kan jag utifrån det mål jag och eleverna har göra anpassningar och förändringar som gör att eleven hamnar på rätt spår mot målet.

Formativt

Att bedöma situationer formativt varje ögonblick, varje tillfälle och varje dag är ganska självklart i de flesta, eller kanske alla, situationer. Exempelvis om du kör bil och håller på att krocka så är det väl ganska självklart att du korrigerar din rutt eller hur du kör. Om du springer en orienteringsbana och märker att du håller på att hamna fel så är det också ganska självklart att korrigera och förändra hur du springer. Jag upplever att jag hittar fler och fler likheter i mitt privata liv och mitt yrkesliv. Saker och erfarenheter som jag kan dra nytta av både som orienterare, lärare och som människa.

Vad har du för intressen eller fritidssysselsättningar som ger dig erfarenheter?

En liten Leif mellan sin pappa och sin mamma på en orienteringstävling en dag för nästan 40 år sen

En liten Leif mellan sin pappa och mamma samt syster på en orienteringstävling en dag för nästan 40 år sen

Återkoppling till analysflippen

SNickarhammare Igår filmade jag en flipp som handlade om en fråga som eleverna skulle fundera över. Eftersom jag förut inte använt flippandet till hela grupper utan använt det mer som individuell feedforward (se tidigare blogginlägg) och hjälp för att eleverna skall kunna förbereda sig inför nästa lektion då eleven skall jobba vidare med sin egna process och därmed har det sällan varit behov av flippar som riktar sig till grupper med elever, även om tillfällena har funnits. Eftersom detta var ett ganska nytt tillfälle för mig så tänkte jag att jag testar en grupp först och sen får vi se hur vi går vidare. Jag har ju ganska många klasser och en del saker som man gör hamnar lätt i alla klasser som en uppgift eller en flip.

MinisågIdag hade jag som vanlig grupper med elever i slöjden och jag fick en chans att testa med en grupp och se hur det skulle gå. Frågan som ställdes var: Vilket av följande verktyg skulle du välja att ha med dig till en öde ö och varför väljer du det verktyget. Verktygen som visas upp i filmen (utan inbördes ordning) är: en fogsvans, en rasp, ett stämjärn, en batteriborrmaskin och en hammare. Du kan se flippen här:


Det jag tänkte göra med detta arbete var att använda EPA-modellen där de först inför lektionen har funderat själva. När det kom till lektionen fick de först en stund att fundera igen för sig själva och sen prata om sina tankar om frågan med en klasskamrat. När sen de hade delat med sig och kanske ändrat sig i samtalet med kamraten så var det dags att samla ihop oss i gruppen. Det viktiga i detta läge är nog att alla får dela med sig av sina tankar och det är inte viktigt att alla tänker på samma sätt. Jag är ganska förundrad över hur olika eleverna tänkte och de fick även chans att kommentera varandra och ställa fördjupande frågor om hur kompisarna tänkt. När jag gjorde filmen och la ut den på YT så måste jag medge att jag skulle nog ha tagit med sågen för att det funkar att såga ned träd med men eleverna hade många andra förslag. Stämjärn

De verktyg som eleverna såg användning av var hammaren, sågen och stämjärnet. De par som hade hammaren som sitt förslag tyckte att den var bra för att den gick att använda för byggen och för att slå saker med. De par som pratade om att ta med sågen hade lite olika motiveringar för varför, bland annat att kunna bygga hyddor för att bo i men även för att bygga flotte för att kunna ta sig iväg samt att bygga fällor för att fånga djur. Men det fanns även förslag som sa att sågen är bäst för den har en blank yta och den kan man använda för att signalera till förbipasserande skepp med hjälp av solen och genom att skicka solkatter. Stämjärnet fanns som favorit hos ett par elever och motiveringen var att har man stämjärnet kan man använda det för att skära ut nya verktyg som exempelvis hammare. Förslagen som eleverna kom med var ju alla bra förslag som visar på hur man kan använda verktyg och hur man kan lösa problem. Eleverna fick en uppgift och fick analysera sina möjligheter och tillsammans med sina kompisar utveckla tankarna vidare.

Rasp1En liten fundering. I morse innan jag åkte till jobbet så visade jag flippen med frågan för min son som är 6,5 år och bad honom fundera på frågan. Han funderade länge sen sa han att om det är på en ö så måste ju verktyget kunna flyta eftersom det är vatten runt omkring men sen ändrade han sig ganska snart och tyckte att batteriborrmaskinen skulle vara det bästa för då kunde man ju använda den genom att sätta dit en propeller och köra den för att ta sig hem. Men efter att han funderat en stund till (utan att jag egentligen hunnit säga något under alla hans fundeBatteriborrmaskinringar) så säger han att sågen nog ändå var det bästa men innan han beslutade sig frågade han mig: ”Pappa träd kan väl flyta?”, ”Ja det är nog så att de flesta träd flyter”, svarade jag. ”Då är sågen det bästa att ha med för då kan man bygga en flotte och ta sig hem igen”,svarade min son bestämt. Det som jag tycker är mest fascinerande är barns fria tankar. De tänker ofta utanför ramarna (åtminstone vuxenvärldens ramar) och det blir så befriande på något sätt.

Och ja, jag kommer fortsätta att då och då slänga ut frågor som denna till mina elever. Den får eleverna att tänka och fundera på varför och det tycker jag är bra!

En stunds analys under lektionen – BFL i slöjden!

IMG_0274

Problemformulering

I slöjden handlar lektionsarbetet bland annat om att utveckla idéer, hantera redskap, analysera problem och lösa dem. Naturligtvis finns det mycket mer som utvecklas i slöjdarbetet men jag tänker berätta om en del av en lektion där jag tog upp ett problem som ibland uppstår för elever. Jag tänkte dock att det blir ju inte så bra om jag bara står där och pratar utan jag ville få eleverna engagerade och delaktiga i samtalet kring problemet. Jag ville samtidigt utveckla fler metoder för att arbeta med bedömning för lärande i slöjden.

Problemet som en del elever ställs inför är just att när eleven skall göra en låda, skåp eller liknande så händer det att när de kommer till sista fogen så stämmer inte bitarna ihop med varandra. Det kan finnas många orsaker till detta och av orsakerna kan vara att bitarna inte är vinkelräta. Att bitarna inte är vinkelräta kan också bero på en del olika orsaker som exempelvis att eleverna inte har använt lämpliga verktyg och redskap men det kan också bero på ett handhavande av verktygen och redskapen som gör att det inte blir den vinkel som var tänkt från början.

Hur genomförde jag då lektionspasset?

Kaplåda

Jag hade sågat till bitarna i en kaplåda i förväg. Motstående bitar hade samma storlek och var exakt likadana. Dock hade jag låtit lite sågspån ligga mellan anhållet på såglådan och biten som skulle sågas till så att biten inte blev riktigt vinkelrät utan lite ”sned”. När jag spikade ihop lådan var jag extra noggrann så att bitarna vara sitta ihop så det blev jämt i kanterna. Jag spikade ihop lådan (jag kallar den det under detta inlägg) inför eleverna och när jag kom till sista fogen blev en aha-upplevelse för eleverna då de märkte att bitarna inte passade ihop. Då stannade vi upp och jag ställde frågan varför blev det så här.

IMG_0276

Motstående bitar hade samma storlek

När vi nu gick igenom detta använda jag någon form av EPA-metod (enskilt-par-alla). Eleverna fick fundera för sig själva under en stund utan att prata med någon annan. Efter en stund var det dags att berätta för den som stod närmast om vad man själv hade funderat över och enas om en orsak till att det blivit så här. Sen var det dags att berätta i gruppen om vad paren hade kommit fram till och försöka enas i gruppen om vad det skulle kunna bero på. Förslagen som framkom var allt mellan att jag inte hade spikat bra till att det inte gör något för det brukar gå att vrida till ändå, men även om det i diskussionerna kom upp några olika alternativ till att lådan inte passade ihop så blev svaret för de flesta att bitarna kanske var sneda och det var det alternativet som de enades om.

Leder detta arbetssätt till någon utveckling för eleverna?

Varför stämmer inte bitarna med varandra?

Varför stämmer inte bitarna med varandra?

Detta kan vara ett bra sätt att få eleverna engagerade i i sitt lärande och låta dem bli resurser för varandra. Här får de fundera över ett problem och försöka hitta en lösning. När de sen får diskutera med sina kompisar värderar de olika alternativ och försöker hitta den bästa lösningen. Tillsammans i helgrupp får de sen ytterligare en gång fundera och reflektera över den lösning som de tycker är bäst. Hela stunden mynnar ut i att eleverna utvecklar varandra och tar del av varandras erfarenheter och det är ju en fantastiskt. Att hjälpa varandra att bli bättre!