Elevens val

Det är långt kvar till det är dags för elevens val på min skola.  Två dagar med någon form av fördjupning i ämnet eller skulle också kunna vara breddning eller kanske något helt annat. Förra året vid denna tiden gjorde jag fågelholkar tillsammans med eleverna. Kanske inte så mycket fördjupning i ämnet men ett ack så viktigt arbete för våra småfåglar. Känns skönt att några småfåglar nu kan hitta ett härligt ställe att föda upp sina ungar på och möta våren i.

I träslöjden denna terminen kommer eleverna jobba med automator. En liten mojäng som rör sig när man vevar på en vev. Det går egentligen utveckla detta område hur mycket som helst men jag har valt att lägga ribban ganska lågt för att kunna möte alla och sen kan de som vill utveckla sin automata vidare. Kanske blir det någon form av omröstning på den sinnrikaste eller häftigaste automatan där övrig personal får rösta på anonymiserade automator. Men det får jag fundera vidare på, vet inte om det är så bra och det kan blir ledsamt för en del elever.

Jag har förberett några varianter på automator för att visa för eleverna men jag har ännu inte bestämt vilka jag skall använda som exempel. Jag vill visa vilka möjligheter som finns men jag vill samtidigt inte visa för mycket för att de skall känna att de kan klura lite själva. Men jag antar att de som behöver exempel behöver det och de andra kommer trots många exempel klura ut egna varianter ändå. Det viktiga är ju att jag visa på en del olika sätt att få figurer att röra sig. Och visst kanske det kan vara kul att ta ett ord, mening, citat eller uttryck  och synliggöra det genom automatan. Kolla själva på mina exempel och se vad du tycker.

 

I morgon skall jag ner till slöjdlärarutbildningen (lärarlyftet) på Göteborgs universitet och prata om slöjden och digitala redskap i slöjdunderviusningen. Det skall bli roligt att träffa fler slöjdlärare som vill utveckla sig och nå nya kunskaper och nu till helgen skall jag utveckla mer kunskap om automata eller täljda mekaniska makapärer. Jag skall delta i en täljkurs som Per Helldorff leder och där skall jag få lära mig att tälja en applådmaskin. Skall bli riktigt roligt. Har sett några av han makapärer i verkligheten och de är riktigt coola. Jag antar att jag får anledning till att återkomma till kursen senare.

Göra film!

Ibland när jag ser ett problem i min undervisning, eller att många elever efterfrågar samma sak, eller kanske att jag ser elever misslyckas med samma sak ofta. Även om det är viktigt för eleverna att få misslyckas och hitta sina egna lösningar så finns det tillfällen då jag har en lösning som hjälper dem vidare. Då kanske det blir en film som besvarar det problemet för eleverna. När jag gör filmen händer det ibland att jag vill göra den lite utöver det vanliga. Glädjen och humorn måste få ta plats i undervisningen. Idag blev det en sådan film som sorterar under ”tips & trix”.

En sådan här film använder jag sällan för att flippa min undervisning, alltså ge eleverna i uppgift att kolla på inför undervisningen för att vara förberedda utan denna film använde jag som en ren instruktionsfilm som eleverna använder under lektionerna. Men jag använder den naturligtvis också för att skapa intresse för slöjden och för all del att eleverna skall känna att det är ok att göra fel och visst tycker jag det är lite roligt också och det är ju bra att det är kul att jobba.

Flippad slöjdundervisning

Jag flippar delar av min undervisning för att möta mina elever där de befinner sig i sin utveckling.

För ett antal år sen när jag var relativt nyutbildad så hade jag en ganska klar plan för hur jag ville att min undervisning skulle se ut. Eleverna skulle jobba med enskilda projekt inom det område de själva ville(behövde) utvecklas i och i eget tempo. Jag insåg ganska snabbt att jag inte lyckades genomföra det så. Jag hade ett antal elever som en svans efter mig i salen som inte visste hur de skulle gå vidare. Det ropades efter hjälp lite här och var och ingen kom direkt vidare mer än för stunden. Jag ville ha djupare samtal med eleverna om lärande och varför de gör saker på ett visst sätt men istället blev det en ständig kamp för att visa eleverna hur de skulle göra. Det blev många olika platser att vara på eftersom alla elever jobbade med olika projekt med olika förkunskaper.

Det var då jag började filma mig själv när jag gjorde olika tekniker som sammansättningar, såga, borra, limma m.m. Dessa filmer kunde jag sen redigera, lägga ut på min youtube-kanal och sen länka från min slöjdblogg. Ett exempel är här:

Och ett annat exempel kan se ut så här:

När eleverna sen arbetade i slöjden med olika projekt och även beskrev dessa i en loggbok kunde jag lägga till ett svar som innehöll en länk till ett inlägg i slöjdbloggen som gav dem information om hur de skulle gå vidare med sitt projekt. När eleverna sen inför lektionen hade kollat på innehållet länken jag gav dem som svar på loggboksinlägget så kunde de komma till lektionen bättre förberedda än vad de tidigare var. Det innebar att jag inte behövde svara på massor av frågor om hur de skulle göra utan snarare så kunde jag och eleverna diskutera om varför man väljer att göra på ett speciellt sätt eller varför det blir starkare och så vidare. Vi fick ett djupare samtal och eleverna fick en djupare förståelse.

Och sen dess har jag använt modellen flippad undervisning där det har passar i min undervisning. Det innebär alltså att eleverna kollar/läser/reflekterar över något inför undervisningstillfället och som läraren och/eller eleven bearbetar vidare under lektionen. Som i detta exemplet där jag visar en process som innehåller ett antal ”fel” och eleverna skall inför lektionen kolla på den och lokalisera sina ”förbättringsmöjligheter”. När vi sen i grupp pratar om det så kan vi diskutera olika delar av användandet av tekniker i slöjden. Kolla själv:

Men även om jag använder flippad undervisning i undervisningen ibland så kan jag använda samma youtube-klipp under lektionen men då blir det ju istället undervisning med hjälp av digitala hjälpmedel. Jag använder ganska många olika digitala hjälpmedel i min slöjdundervisning. Det är blandannat quiz, kahoot, snapguide, QR-koder, voto, answergarden, padlet, popplet och många fler. Jag har tagit upp en del av dessa i tidigare inlägg men för den som är intresserad så lägger jag en länk till ett dokument med lite olika resurser på som jag då och då använder. Det jag har märkt är att jag får elever som är mer medvetna om hur de skall ta sig vidare sen jag började flippa min undervisning och sen jag började använda mer digitala hjälpmedel i slöjden. Det mest positiva är att jag också har blivit mer medveten i slöjdsalen.

Och jag vill tillsist förtydliga att det måste vara behovet som styr vilken undervisning man har eller om det är lämpligt att använda ett digitalt hjälpmedel eller om det är flippad undervisning som är det bästa. För att bedriva flippad undervisning får inte bedrivas bara för att det låter häftigt eller att det är modernt just nu. Det är alltid klassen och i den de ingående eleverna som ”berättar” vilken undervisning som passar bäst.

https://www.youtube.com/user/slojdarna

https://sarlaslojd.wordpress.com/

”@leifhblomqvist” på twitter

”Slöjdläraren Leif Blomqvist” på facebook

https://www.instagram.com/slojdlararen/

 

Slut på veckan, början på något nytt!

Veckan har varit bra även om det har varit mycket att göra. Massor av förberedelser för en orienteringstävling i klubben där jag har hand om starten. Det har inneburit många sena kvällar men nu är det bara uppbyggnaden av startplatsen kvar och så själva tävlingen förståss.

I slöjdsalen har det varit full fart med nior som försöker skapa något med inspiration av känd arkitektur. Åttorna har den klassiska 80cm-bräda och sjuorna har en liten startuppgift för att lära känna mig och salen. Och för att jag skall lära känna dem. När vi pratar om sjuorna så fick de till idag kolla på nedanstående film och fundera över förbättringsområden. Från början kallade jag denna film ”finn fem fel” som i de gamla klassiska jämförelsebilderna där man skulle hitta just fel. Men jag insåg ganska snabbt att det finns många sätt att slöjda på och därför bytte jag namn på filmen till ”finn fem förbättringsmöjligheter”.

Det är riktigt kul att se hur eleverna kommer med massor med förslag till vad jag skulle kunna göra bättre. En del saker var riktigt kloka och en del var kanske mindre kloka. Men det som är gemensamt med de olika förslagen var att de hade förklaringar till varför de tyckte som de tyckte. Det blev bra diskussioner om slöjdande och för- och nackdelar med olika handlingsalternativ. Det bästa med detta är att jag har ett underlag på vad gruppen behöver utveckla och vad vi kan jobba mindre med. Något som jag tycker är fantastiskt bra.

Nu är det helg och jag är extra glad idag eftersom jag är en av de 100 pedagogerna i FLGI 100. En av 100 ambassadörer för flippad undervisning. Jag hoppas att kunna göra mitt för att sprida modellen flippad undervisning och idéerna runt den. Ha en trevlig helg!

flgi-ambassador-badge-e1474027841347

 

Tillsammans lyfter vi slöjdunderviningen i Borås

Under ett år har slöjdlärarna i Borås kompetensutveckla sig på ett speciellt sätt. Vi har använt skolverkets material för ”kompetensutveckling i slöjd” som ni hittar på denna länk. Detta kompetensutvecklingsmaterial togs fram för ett par år sen och jag har själv varit med i en referensgrupp under framtagningen. Just det gör det lite extra roligt att det verkligen gått att genomföra.

Det var väl kanske jag som initierade att vi skulle använda detta under ett år och det var inte självklart att det skulle gå. Vi hade våra vanliga slöjdträffar men dessa tider räckte inte riktigt till så jag och min förstelärarkollega i slöjd Helene tog kontakt med rektorerna i Borås för att kunna få loss lite mer tid för det som fick arbetsnamnet ”slöjdlyftet”. Namnet hängde kvar och begreppet blev det vi använde under träffarna. Varför inte? Det fanns ju läslyft och matematiklyft så varför inte slöjdlyft. Men i alla fall så var rektorerna positiva till vårt förslag och vi körde hörsten 2015 igång med första träffen som tog upp ”Slöjd – ett ämne, två lärare, flera material och ett sammanhållet betyg”.

Vi har under träffarna varit runt mellan 25-40 stycken slöjdlärare, någon gång har sjukdomar och annat som livet medför gjort att vi varit något färre. Men trots allt har vi varit laddade och entusiastiska till upplägget som innebar att vi jobbade med ett nytt tema varje gång efter det att vi återkopplat och diskuterat förra träffens tema och de arbetsuppgifter och frågeställningar som var hemuppgifter från förra träffen. Så förutom det vi pratat om på träffarna har vi också haft uppgifter att göra och fundera på mellan träffarna. Kanske har det handlat om att läsa en text/bok och/eller så har det varit ena uppgift som skulle göras med våra undervisningsgrupper. Just det där vi skulle göra mellan träffarna med elevgrupper tyckte jag var något som gav en hel del. Eleverna har ofta väldigt kloka tankar.

Skärmklipp 2016-05-22 12.34.58Denna kompetensutveckling eller slöjdlyftet hade inte varit någonting utan dessa fantastiska slöjdlärare i Borås. De har jobbat med uppgifterna och varit delaktiga under samtalen och reflektionerna under träffarna och verkligen gjort allt för slöjdlyftet skulle Skärmklipp 2016-05-22 12.36.52bli så bra som möjligt. Och jag tror att det blev bra. Den utvärdering vi gjorde i samband med sista träffen för året och för ”slöjdlyftet” visade att alla (som svarade på utvärderingen) var i stort sett nöjda. Det finns ju naturligtvis enskilda svar att redovisa här men jag väljer att visa de övergripande diagram som syns här intill. Vi kommer naturligtvis fortsätta våra slöjdträffar nästa år men vad de kommer innehålla återkommer jag säkert till i ett senare inlägg men vad jag vet är att det kommer innebära att vi utvecklar slöjdundervisningen i Borås ännu mer. Men vad jag vet är att vi kommer göra något gemensamt med alla slöjdlärare i Borås för det är tillsammans som vi kan göra varandra bättre!

CNC-fräs i slöjden?

Det kom ett mail till mig för ett tag sen och jag blev ganska nyfiken. Mailskrivaren skrev att han hade hittat mig via min blogg och tyckte att den var intressant. Han skrev att han jobbade med cnc-fräsar på ett företag i Borås och att han hade tagit fram en cnc-fräs som passar i skolmiljö. Jag blev intresserad för jag har länge funderat på om det skulle vara en idé att ta in ny teknik i maskinerna som finns i slöjden som exempelvis cnc-fräs eller 3d-skrivare. Jag tog kontakt med honom och stämde träff för att få kolla mer på maskinen.

IMG_5622När jag kom dit träffade jag två personer som verkligen brann för att jobba med cnc-fräsar och de hade tagit fram en cnc-fräs anpassad för skolslöjden eller kanske för gymnasiet men de hade tänkt på säkerheten genom att kapsla in maskinen och sätta brytare så att den inte gick att få igång utan att ha luckan stängd. Och det är bra eftersom det i arbetsmiljöverkets riktlinjer för slöjdsalar finns en rekommendation och att handöverfräsar endast är till som lärarförberedlesemaskin. Och om man tittar på maskinen så är ju detta en (handöver)fräs som är styrd med hjälp av dator och programmerade kordinater.

Jag ser direkt att det skulle vara lärorikt, intressant och kul att ha en cnc-fräs i slöjden på skolan och jag tycker det kan vara ett sätt (det finns ju naturligtvis andra sätt också) att jobba med IKT i slöjden. I syftestexten i slöjdens kursplan står det bland annat följande,

”Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika material och uttrycksformer.” ur kursplanen i slöjd, LGR11.

eller

”Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: -formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,”ur kursplanen i slöjd, LGR11.

och om man tittar på det så finns det inget som styr vilka verktyg eller redskap vi skall ha i slöjden. Det finns ju naturligtvis många olika.  Det som man behöver tänka på är vilka begränsningar som finns när det gäller säkerheten och regler i vad man får ha i en slöjdsal i grundskolan. Jag vill inte gå in på det här utan vill just nu bara se möjligheterna. Jag har egentligen ingen aning om vilka begränsningar som finns när man tänker på säkerheten och det får väl bli en senare fråga att underIMG_5620söka dessa aspekter om det blir aktuellt att göra ett inköp.

Men tänk att kunna jobba med två och tredimensionella skisser och ritningar (japp, ett av de centrala innehållet), kanske i samarbete med bildundervisningen och sen kunna fräsa ut sin bild efter det att eleven behandlat bilden i det tillhörande programmet? Det utfrästa projektet blir en del av ett större projekt eller man kanske fräser ut delar till en liten detalj i ett projekt, låt oss säga ett gångjärn. Det skulle vara lite kul att testa och se om det skulle fungera i en undervisningssituation.

Höjda bänkar, mer fokus!

När jag började jobba på Sandgärdskolan blev jag förundrad över att eleverna satt ner när de skulle jobba i slöjdsalen. Det väckte tankar i mig och jag tänkte att detta måste jag ändra på. För genom att de satt ner och jobbade så fick de i många fall en dålig arbetsställning och vad jag tror ett sämre resultat på sina arbeten. Vad var det som ledde fram till att dessa låga pallar köptes in och varför är hyvelbänkarna/arbetsbänkarna så låga. Mer förundrad blev jag att jag inte gjorde något åt det direkt. Jag lät det vara och sen blev det en sak som skjutits på framtiden. Lustigt egentligen hur snabbt man vänjer sig vid sin egna omgivning. Eleverna får definitivt ingen bra arbetsställning när det sitter ner och skall försöka jobba med handverktyg. Sen kan de också lätt bli sittande en stund extra istället för att att  vara aktiva och jobba på med att lära sig nya saker och tekniker, lösa problem och reflektera.

Så en dag för ett par veckor sen berättade våra idrottslärare om en konferens de varit på och de pratade bland annat om hur mycket eleverna sitter ner under en skoldag, och det är mycket. Det blev en väckarklocka för mig. Jag gick direkt över till slöjdsalen och lossade på skruvarna och höjde bänkarna så att det skulle bli bättre ståhöjd. Sen var ju frågan hur hög en ståhöjd för ungdomar som växer så det knakar är, men jag gjorde en klok avvägning, nja…jag chansade och hoppades på det bästa. Min tanke är ju att eleverna skall få en bättre arbetsställning. Jag samlade även ihop pallarna och ställde dem på hög. Jag tog däremot inte bort dem för det finns ju fortfarande tillfällen då det är bättre att sitta ner för att jobba. 

Sen började jag fundera över vad eleverna skulle tycka om detta. Tänk om de skulle bli arga, ledsna eller rent av omotiverade av att jag tar bort pallarna och höjer bänkarna. Men det blev faktiskt helt tvärt om. Nästan alla och då menar jag alla utom möjligtvis en eller två elever under en hel dag blev hur glada som helst av att jag hade höjt bänkarna. Och jag är helt säker på att eleverna blev mer aktiva och fokuserade på lektionen vilket förhoppningsvis kommer leda till att de blir mer motiverade och lär sig mer. Jag kommer säkert återkomma i detta ämne längre fram.