Finn fem förbättringsmöjligheter

Efter att ha stött och blött många olika kommentarer på olika medier så blev det så att jag gjorde om min film från ”finn fem fel”-inlägget häromdagen. Det är ganska häftigt vad många olika kreativa förslag som dyker upp när jag ställer en fråga. Det förstärker bara uttrycket som jag har haft som ett mantra senaste åren ”tillsammans blir vi bättre”.

Den nya filmen har blivit publicerad men den ligger dold på min youtube-kanal. Det är väl kanske för att jag så genomtänkt gjort några fel och jag vill inte att någon skall tro att det är så jag vill att de skall göra. I och för sig är filmen märkt med ”finn fem förbättringsmöjligheter” genom hela filmen så kanske skall jag lägga den öppet. Kanske kan någon lära sig något eller fundera över hur man skulle kunna förbättra processen i just detta projektet. Oavsett vilket så kommer den uppdaterade filmen här:

Vad tror du? Hittar du något som do skulle vilja förbättra?

Annonser

Finn fem ”fel”

Ibland kommer elever som på något sätt inte kan arbeta med sina händer i slöjden, kanske har de brutit armen eller något liknande. Jag har då ibland gett dem någon teoretisk uppgift som kan handla om att lära sig begrepp. Kanske ett självrättande quiz e.d. men om eleven har gjort detta förut kan det bli tråkigt eller för en del elever inte alls så utvecklande som jag vill så jag tänkte så här. Ni vet de där bilderna i tidningarna där man skall hitta fem fel eller avvikelser från den ena bilden till den andra. Jag funderade på om jag skulle kunna använda det i min undervisning. Jag gjorde helt enkelt så här.

Jag filmade mig i en process där jag gjorde ett enkelt skåp med en sammansättning. I denna arbetsprocess gjorde jag ett antal fel eller saker som man skulle kunna förbättra eller utveckla. Eleven kan testa sina kunskaper och se hur denne skulle gjort. Eleverna får öva sig att analysera och fundera på hur man kan göra och jämföra med sina kunskaper med filmens. Ni kan se filmen nedan.

Dock sitter jag fortfarande och funderar. Jag kallar filmen finn fem fel och det är inte ofta jag tvekar när det gäller mina filmer men skall jag kalla den finn fem förbättringsmöjligheter istället? Vad tycker du? Jag tänker mig att det skall finnas ett samband med de bilder som man kan hitta i tidningar och där känner eleverna förhoppningsvis igen sig eftersom det fortfarande används i barntidningar och då kanske eleverna kommer ihåg detta. Men så tänker jag att en elev som ser detta och kanske känner igen sig att denne brukar göra så och blir nedtryckt av att jag säger att det är fel, även om jag inte menar det så. Det kan ju faktiskt vara så att en del av dessa s.k. fel inte behöver vara fel. Det kan mycket väl fungera att göra så som jag gör i filmen och uppenbarligen fungerar det ju eftersom jag gör så. Men samtidigt så kompletterar jag ju mitt ”fel” med att nämna förbättringsmöjligheter. Så jag är rådvill och vet inte hur jag skall göra. Kanske skall jag redigera om den och ta bort allt som jag säger och skriver om fel och bara nämna det som förbättringsmöjligheter. Vad tycker du? Jag vore tacksam om just du ville komma med din åsikt och gärna kommentera här på bloggen.

Avlutningsvis så håller jag på med en kompletterande film till denna ”finn fem fel”-filmen där jag berättar om några av de förbättringar som jag tycker att man borde göra i arbetsprocessen.

Efter att ha fått många varierande kommentarer på facebook, twitter och blogg så gjorde jag lite förändringar som jag känner mig nöjd med. Kolla gärna hur den blev nu.

En stunds analys under lektionen – BFL i slöjden!

IMG_0274

Problemformulering

I slöjden handlar lektionsarbetet bland annat om att utveckla idéer, hantera redskap, analysera problem och lösa dem. Naturligtvis finns det mycket mer som utvecklas i slöjdarbetet men jag tänker berätta om en del av en lektion där jag tog upp ett problem som ibland uppstår för elever. Jag tänkte dock att det blir ju inte så bra om jag bara står där och pratar utan jag ville få eleverna engagerade och delaktiga i samtalet kring problemet. Jag ville samtidigt utveckla fler metoder för att arbeta med bedömning för lärande i slöjden.

Problemet som en del elever ställs inför är just att när eleven skall göra en låda, skåp eller liknande så händer det att när de kommer till sista fogen så stämmer inte bitarna ihop med varandra. Det kan finnas många orsaker till detta och av orsakerna kan vara att bitarna inte är vinkelräta. Att bitarna inte är vinkelräta kan också bero på en del olika orsaker som exempelvis att eleverna inte har använt lämpliga verktyg och redskap men det kan också bero på ett handhavande av verktygen och redskapen som gör att det inte blir den vinkel som var tänkt från början.

Hur genomförde jag då lektionspasset?

Kaplåda

Jag hade sågat till bitarna i en kaplåda i förväg. Motstående bitar hade samma storlek och var exakt likadana. Dock hade jag låtit lite sågspån ligga mellan anhållet på såglådan och biten som skulle sågas till så att biten inte blev riktigt vinkelrät utan lite ”sned”. När jag spikade ihop lådan var jag extra noggrann så att bitarna vara sitta ihop så det blev jämt i kanterna. Jag spikade ihop lådan (jag kallar den det under detta inlägg) inför eleverna och när jag kom till sista fogen blev en aha-upplevelse för eleverna då de märkte att bitarna inte passade ihop. Då stannade vi upp och jag ställde frågan varför blev det så här.

IMG_0276

Motstående bitar hade samma storlek

När vi nu gick igenom detta använda jag någon form av EPA-metod (enskilt-par-alla). Eleverna fick fundera för sig själva under en stund utan att prata med någon annan. Efter en stund var det dags att berätta för den som stod närmast om vad man själv hade funderat över och enas om en orsak till att det blivit så här. Sen var det dags att berätta i gruppen om vad paren hade kommit fram till och försöka enas i gruppen om vad det skulle kunna bero på. Förslagen som framkom var allt mellan att jag inte hade spikat bra till att det inte gör något för det brukar gå att vrida till ändå, men även om det i diskussionerna kom upp några olika alternativ till att lådan inte passade ihop så blev svaret för de flesta att bitarna kanske var sneda och det var det alternativet som de enades om.

Leder detta arbetssätt till någon utveckling för eleverna?

Varför stämmer inte bitarna med varandra?

Varför stämmer inte bitarna med varandra?

Detta kan vara ett bra sätt att få eleverna engagerade i i sitt lärande och låta dem bli resurser för varandra. Här får de fundera över ett problem och försöka hitta en lösning. När de sen får diskutera med sina kompisar värderar de olika alternativ och försöker hitta den bästa lösningen. Tillsammans i helgrupp får de sen ytterligare en gång fundera och reflektera över den lösning som de tycker är bäst. Hela stunden mynnar ut i att eleverna utvecklar varandra och tar del av varandras erfarenheter och det är ju en fantastiskt. Att hjälpa varandra att bli bättre!