…och till slut lyckades jag!

Sen en tid tillbaka har jag inte gjort några filmer eller andra resurser för mina elever i slöjdsalen. Jag har inte riktigt haft tid. Förut trodde jag att jag hade tappat inspirationen men jag tror snarare att det beror på att jag bytte arbetsplats och att jag jobbat på att hitta min plats där. Bitarna börjar falla på plats och jag känner att jag får mer tid till att utveckla undervisningen och planera för framtiden på Sandgärdskolan. En skön känsla börjar infinna sig.

En sak som jag har brottats med är en film om sammansättningsmetoden ”laxskjärtsinkning”. Den har jag gjort fyra inspelningsförsök med som jag kommer berätta om här. om du inte vill läsa om alla mina försök så kan du scrolla ner så hittar du hur filmen blev det senaste försöket.

IMG_5173Mitt första försök var bra. Det blev ett bra resultat och sammansättningen blev snygg. Jag var helt enkelt nöjd men insåg när jag redigerade att något inte stämde. Jag hittade det ganska snabbt och det var att jag hade gjort delarna i fel ordning. Egentligen kanske inte det spelar någon roll men jag kollade i min gamla skolbok och hittade att jag skulle göra tappstycket först och sen sinkstycket. Det hade jag inte gjort. Så även om jag fick ett perfekt resultat så var min arbetsprocess inte riktigt i enlighet med hur jag ville att den skulle vara. Det var bara att tänka: gör om, gör rätt!

Den andra filmen eller inspelningen som jag var helt nöjd med, var när jag kom hem och skulle redigera på fredagskvällen, helt tyst. En snabb återblick i tankarna och jag kom på att jag glömde slå på mikrofonen. En ganska viktig detalj när jag har extern mikrofon. Funderade först på om jag skulle lägga på ljud efteråt men det blir så konstigt, enligt mig, om jag använder exempelvis en hammare och det inte låter något. En person som jag berättade detta för föreslog att jag skulle lägga på ljud och effekter a la ”Batman och Robin” där det dök upp tecknade effektstjärnor eller rutor där det stod ”pow” och ”bang” osv. varje gång de slog till någon. Jag kan se det framför mig och det kanske inte är en dum idé men kanske tar fokus från det som filmen handlar om. Men jag sparar på den idén och vem vet om jag kanske använder det i en framtida film.

Mitt tredje försök att spela in filmen som jag gjorde direkt efter på helgen, blev konstigt. Kanske för att det var för nära inpå mitt första försök. Men det var något som inte stämde. Jag sa fel saker, jag gjorde fel saker o.s.v. så det hamnade in papperskorgen eller åtminstone använde jag inte råmaterialet även om jag har det kvar.

Och mitt fjärde försök gjorde jag igår, ett par veckor efter det andra och tredje försöket. Resultatet blev helt ok, kanske inte helt perfekt i alla delar i processen men det viktiga är att jag fick till filmen och jag är nöjd. Det blev en film som ganska tydligt beskriver hur man kan göra om man skall göra en laxskjärtsinkning. Den kommer att hjälpa elever (och kanske andra också) vidare i sina arbetsprocesser.

Jag har lärt mig en del under framtagandet av min film om laxskjärtsinkning. Dels att man tjänar på att inte ge sig utan försöka om och om igen. Fel kan alla göra och säkerligen kommer jag göra fel igen. Men det viktiga är att lära sig under tiden och att göra fel på nya sätt. Så nu sitter jag här med ett par timmars råfilm som jag inte kan använda och många erfarenheter rikare. Jag kommer säkerligen göra misstag igen och jag kommer säkerligen bli frustrerad igen men jag vet att varje situation kommer leda mig vidare i min utveckling.

ever tried ever failed

Veckans mål

De senaste veckorna har jag ägnat mig att implementera min tanke med flippad undervinsning i min slöjdsal bland eleverna på Sandgärdskolan. Jag kanske inte är jättetydlig att det är flippad undervisning men de märker det genom att jag ger eleverna saker att fundera på, titta på, eller göra inför slöjdlektionerna. Det gör jag genom loggboken på den lärplattform vi använder. Bara under några veckor har jag märkt en förändring genom att eleverna lättare vet vad de skall göra. Det finns naturligtvis flera som inte har tagit till sig detta sätt att genomföra slöjdundervisning än men det kommer bli fler och fler ju längre tiden går. Men oavsett vilket så är min viktigaste stund med eleven lektionen då eleven kan testa alla nya kunskaper och samtidigt lära sig av alla lyckade försök och även några misslyckanden. I ett flippat klassrum är nog det bland det viktigaste att komma ihåg. Lektionen är viktigt. Det personliga mötet är viktigt.

Jag har senaste veckorna börjat skriva upp ett litet extra mål på tavlan för eleverna. Det kan ha med kursplanen att göra men det kan också vara något som är ett redskap för att lära sig mer och lyckas. Det kan vara saker som: ”Lär dig tre nya verktyg” eller ”Hjälp en kompis någon gång under lektionen” eller som denna vecka ”Använd korrekta begrepp när du arbetar i slöjden. En del av dessa saker kanske är självklara för några elever men för andra elever så blir det nya erfarenheter och lärande.

IMG_4355

Slöjd

När jag för ett tag sen skulle börja på en ny skola mitt i en termin kände jag att det skall ju inte vara några problem. Och problem har det ju faktiskt inte varit, men det har heller inte varit lätt. Ett ämne som slöjd präglas ganska mycket av slöjdläraren som håller i undervisningen och det medför att det tar ett tag innan man har förändrat salen till det skick man vill ha den. Jag har samtidigt med undervisning, dokumentation, bedömning, planering jobbat mycket med att förändra salen som jag kom till. Salen börjar kännas som den sal jag vill ha för att bedriva min undervisning i. Jag har dock några stora saker kvar och ett av dessa är ytbehandlingsrummet. Ni som läser detta och är slöjdlärare vet vad jag pratar om. Det blir alltid kladd i ett ytbehandlingsrum, men det jag vill göra är att minimera detta och jag har en ganska klar bild över hur jag vill ha det. Tack vare allt jobba med min ”nya” slöjdsal så har jag inte hunnit göra så mycket ”flippar” men några har det blivit. En av dem har faktiskt vuxit fram i mina tankar när jag kom till min nya slöjdsal. Jag vill genom denna film förtydliga att vi huvudsakligen inte gör saker i slöjden utan vi lär oss förmågor. Det är detta förmågor och lärandet som jag tycker skall vara i fokus för slöjdundervisningen. Det skall inte vara en tillverkningsverkstad. Sen att det blir saker som ett resultat av arbetsprocessen och lärandet är ju bra men vi får nog inte glömma av syftet med slöjden.

Hitta en paus

Att arbeta med händerna kan vara riktigt avslappnande och inspirerande. Det ger en frihetskänsla som ger en känsla av att vilja ha mer och testa nya saker. Att arbeta med slöjd i skolan kan vara den andningspaus som en del elever behöver i skolan. Lika gärna som att matematikundervisningen är en skön inspirerande lucka i skolvardagen eller något annat ämne kan vara inspirerande för någon annan elev. Att hitta den paus som ger ett mervärde är viktigt för alla människor.

Men bara för att jag säger paus så menar jag inte att det är en stund utan utveckling. Det är tvärtom en stund som sker med mycket utveckling. Jag menar att om du trivs med något så vill du veta mer. Du lägger omedvetet ner mer arbete för att lära dig mer. Du gör det för att du tycker det är roligt och du vill lära dig mer. Att hitta denna stund för paus är viktig. Du behöver ha roligt och känna dig inspirerad för att komma vidare i ditt lärande.

Jag försöker få fler elever även de som inte känner sig inspirerade att känna glädje och lycka när de är i slöjden. Detta försöker jag göra genom att vara närvarande med eleverna i slöjdsalen, vara närvarande i deras utveckling och lärande. Jag försöker också möta eleverna i deras utveckling genom att skapa resurser i undervisningen. Många av dessa resurser är digitala resurser som exempelvis, dokument med verktygsnamn, memory, quiz, filmer, qr-koder, steg-för-steg instruktioner m.m. Det finns ju ingen universallösning utan jag söker hela tiden efter nya verktyg som kan hjälpa eleverna vidare.

Jag tror att eleverna upplever att jag är närvarande hela tiden och att de kan komma vidare i sin utveckling. Jag märkte det häromdagen då ett antal elever, som nyligen fått reda på att jag skall flytta till en annan skola (jag berättar mer om det i ett senare inlägg), kom och kramade om mig och tyckte att jag inte får sluta på skolan. De skulle hålla fast mig tills jag stannade. Det värmer att få höra en sådan sak och jag tror att jag har min paus när jag får arbeta tillsamman med eleverna i undervisningen på skolan. Det är eleverna som gör att jag utvecklas och lär mig nya saker hela tiden. Det är med eleverna i undervisningen som jag har som roligast och det är tillsammans med dem som jag hittar min inspiration.

Falla omkull och resa sig igen!

Jag tittar gärna på film och en del repliker sätter sig fast i hjärnan. En del bara för att de är lite lustiga, en del för att de låter bra och andra för att de säger något till mig. En sådan replik är när en pappa säger till sin son: -Vet du varför vi faller omkull? Sonen svarar smått förvirrat: -Nej! Pappan svarar då: -Det är för att du skall lära dig att ta dig upp på fötter igen.
Detta replikskifte har etsat sig fast i mitt medvetande och jag ser tydliga likheter till mitt förhållningssätt till lärande och hur jag och andra lär oss. Kanske är det inte så att jag varje dag faller omkull men jag gör misstag och dessa ger mig erfarenheter. Erfarenheter som gör att jag lättare klarar nästa situation. Genom att jag låter mina elever lösa problem och att jag tillåter dem att göra fel så ger jag dem erfarenheter som gör dem rustade för framtiden. Jag låter mina elever, precis som jag själv, helt enkelt samla på misstag (läs erfarenheter) och jag kommer förmodligen inte någonsin hinna få en komplett samling. Men jag tänker aldrig sluta att samla på dem.

Snapguide som allmän stödåtgärd

DSC_0476När jag har funderat kring stödåtgärder och vad jag kan göra i min slöjdsal för att hjälpa elever som behöver lite extra stöd vidare. Kanske tänker jag fel men jag är villig att testa allt en gång i alla fall och utvärdera hur det fungerar och om det är värt att fortsätta med det. När jag för ett tag sen (kanske var det något år sen) stötte på Snapguide hade jag inte en tanke på att jag skulle kunna använda det i min slöjdundervisning men just idag har jag gjort en guide som jag kan använda som ett stöd för elever som behöver det. Om eleven behöver struktur och tydliga instruktioner för hur denna skall göra så borde detta vara rätt väg att gå. Det blir ju det samma som om jag hade gjort en lista på ett papper med steg att följa men med denna guide kan eleven koncentrera sig på ett moment i taget. Jag vet faktiskt inte hur det kommer fungera eller hur guiden kommer tas emot av de som kommer använda den. Hur som helst följ länken så kan du kolla själv.

http://snapguide.com/guides/tillverka-en-hylla/

När jag suttit med detta arbetet för denna guide slog mig tanken att det borde gå att använda guiden som ett redskap för elever att dokumentera sitt arbete i slöjden. Kanske en idé att testa till nästa gång.

Kanske kan passa med att avsluta med ett citat av Samuel Beckett: ”Ever tried. Ever failed. No matter. Try Again. Fail again. Fail better.”

En stunds analys under lektionen – BFL i slöjden!

IMG_0274

Problemformulering

I slöjden handlar lektionsarbetet bland annat om att utveckla idéer, hantera redskap, analysera problem och lösa dem. Naturligtvis finns det mycket mer som utvecklas i slöjdarbetet men jag tänker berätta om en del av en lektion där jag tog upp ett problem som ibland uppstår för elever. Jag tänkte dock att det blir ju inte så bra om jag bara står där och pratar utan jag ville få eleverna engagerade och delaktiga i samtalet kring problemet. Jag ville samtidigt utveckla fler metoder för att arbeta med bedömning för lärande i slöjden.

Problemet som en del elever ställs inför är just att när eleven skall göra en låda, skåp eller liknande så händer det att när de kommer till sista fogen så stämmer inte bitarna ihop med varandra. Det kan finnas många orsaker till detta och av orsakerna kan vara att bitarna inte är vinkelräta. Att bitarna inte är vinkelräta kan också bero på en del olika orsaker som exempelvis att eleverna inte har använt lämpliga verktyg och redskap men det kan också bero på ett handhavande av verktygen och redskapen som gör att det inte blir den vinkel som var tänkt från början.

Hur genomförde jag då lektionspasset?

Kaplåda

Jag hade sågat till bitarna i en kaplåda i förväg. Motstående bitar hade samma storlek och var exakt likadana. Dock hade jag låtit lite sågspån ligga mellan anhållet på såglådan och biten som skulle sågas till så att biten inte blev riktigt vinkelrät utan lite ”sned”. När jag spikade ihop lådan var jag extra noggrann så att bitarna vara sitta ihop så det blev jämt i kanterna. Jag spikade ihop lådan (jag kallar den det under detta inlägg) inför eleverna och när jag kom till sista fogen blev en aha-upplevelse för eleverna då de märkte att bitarna inte passade ihop. Då stannade vi upp och jag ställde frågan varför blev det så här.

IMG_0276

Motstående bitar hade samma storlek

När vi nu gick igenom detta använda jag någon form av EPA-metod (enskilt-par-alla). Eleverna fick fundera för sig själva under en stund utan att prata med någon annan. Efter en stund var det dags att berätta för den som stod närmast om vad man själv hade funderat över och enas om en orsak till att det blivit så här. Sen var det dags att berätta i gruppen om vad paren hade kommit fram till och försöka enas i gruppen om vad det skulle kunna bero på. Förslagen som framkom var allt mellan att jag inte hade spikat bra till att det inte gör något för det brukar gå att vrida till ändå, men även om det i diskussionerna kom upp några olika alternativ till att lådan inte passade ihop så blev svaret för de flesta att bitarna kanske var sneda och det var det alternativet som de enades om.

Leder detta arbetssätt till någon utveckling för eleverna?

Varför stämmer inte bitarna med varandra?

Varför stämmer inte bitarna med varandra?

Detta kan vara ett bra sätt att få eleverna engagerade i i sitt lärande och låta dem bli resurser för varandra. Här får de fundera över ett problem och försöka hitta en lösning. När de sen får diskutera med sina kompisar värderar de olika alternativ och försöker hitta den bästa lösningen. Tillsammans i helgrupp får de sen ytterligare en gång fundera och reflektera över den lösning som de tycker är bäst. Hela stunden mynnar ut i att eleverna utvecklar varandra och tar del av varandras erfarenheter och det är ju en fantastiskt. Att hjälpa varandra att bli bättre!