…och till slut lyckades jag!

Sen en tid tillbaka har jag inte gjort några filmer eller andra resurser för mina elever i slöjdsalen. Jag har inte riktigt haft tid. Förut trodde jag att jag hade tappat inspirationen men jag tror snarare att det beror på att jag bytte arbetsplats och att jag jobbat på att hitta min plats där. Bitarna börjar falla på plats och jag känner att jag får mer tid till att utveckla undervisningen och planera för framtiden på Sandgärdskolan. En skön känsla börjar infinna sig.

En sak som jag har brottats med är en film om sammansättningsmetoden ”laxskjärtsinkning”. Den har jag gjort fyra inspelningsförsök med som jag kommer berätta om här. om du inte vill läsa om alla mina försök så kan du scrolla ner så hittar du hur filmen blev det senaste försöket.

IMG_5173Mitt första försök var bra. Det blev ett bra resultat och sammansättningen blev snygg. Jag var helt enkelt nöjd men insåg när jag redigerade att något inte stämde. Jag hittade det ganska snabbt och det var att jag hade gjort delarna i fel ordning. Egentligen kanske inte det spelar någon roll men jag kollade i min gamla skolbok och hittade att jag skulle göra tappstycket först och sen sinkstycket. Det hade jag inte gjort. Så även om jag fick ett perfekt resultat så var min arbetsprocess inte riktigt i enlighet med hur jag ville att den skulle vara. Det var bara att tänka: gör om, gör rätt!

Den andra filmen eller inspelningen som jag var helt nöjd med, var när jag kom hem och skulle redigera på fredagskvällen, helt tyst. En snabb återblick i tankarna och jag kom på att jag glömde slå på mikrofonen. En ganska viktig detalj när jag har extern mikrofon. Funderade först på om jag skulle lägga på ljud efteråt men det blir så konstigt, enligt mig, om jag använder exempelvis en hammare och det inte låter något. En person som jag berättade detta för föreslog att jag skulle lägga på ljud och effekter a la ”Batman och Robin” där det dök upp tecknade effektstjärnor eller rutor där det stod ”pow” och ”bang” osv. varje gång de slog till någon. Jag kan se det framför mig och det kanske inte är en dum idé men kanske tar fokus från det som filmen handlar om. Men jag sparar på den idén och vem vet om jag kanske använder det i en framtida film.

Mitt tredje försök att spela in filmen som jag gjorde direkt efter på helgen, blev konstigt. Kanske för att det var för nära inpå mitt första försök. Men det var något som inte stämde. Jag sa fel saker, jag gjorde fel saker o.s.v. så det hamnade in papperskorgen eller åtminstone använde jag inte råmaterialet även om jag har det kvar.

Och mitt fjärde försök gjorde jag igår, ett par veckor efter det andra och tredje försöket. Resultatet blev helt ok, kanske inte helt perfekt i alla delar i processen men det viktiga är att jag fick till filmen och jag är nöjd. Det blev en film som ganska tydligt beskriver hur man kan göra om man skall göra en laxskjärtsinkning. Den kommer att hjälpa elever (och kanske andra också) vidare i sina arbetsprocesser.

Jag har lärt mig en del under framtagandet av min film om laxskjärtsinkning. Dels att man tjänar på att inte ge sig utan försöka om och om igen. Fel kan alla göra och säkerligen kommer jag göra fel igen. Men det viktiga är att lära sig under tiden och att göra fel på nya sätt. Så nu sitter jag här med ett par timmars råfilm som jag inte kan använda och många erfarenheter rikare. Jag kommer säkerligen göra misstag igen och jag kommer säkerligen bli frustrerad igen men jag vet att varje situation kommer leda mig vidare i min utveckling.

ever tried ever failed

Eleverna skall få gnistra!

Denna termin är den första för mig på Sandgärdskolan. Åtminstonde den första som jag inleder. Förra terminen kom jag in i slutet på terminen och kunde inte riktigt undervisa som jag ville. Men denna terminen är jag med från början och i början av terminen brukar det bli en del snack om tankar för terminen, mål och de kommande projekten och annat som eleverna behöver veta. Det blev det också idag.

När jag för en av grupperna har gått igenom det viktigaste (tänker att allt annat kan vänta till senare för det tenderar att bli mycket prat från mig annars), sätter eleverna igång och börjar fundera över hur de skall jobba vidare med den bit trä de fått för projektet. Nästan alla elever är igång och jag närmar mig en elev som inte riktigt fått fram en idé att jobba vidare med trots att eleven verkligen försökt. Eleven tittar på mig och säger: ”Jag är så dålig på slöjd”. Jag kontrar med att säga till honom att han inte alls är dålig. Sen kommer jag på mig själv med att fundera över mitt svar och undrar samtidigt vad eleven varit med om tidigare i slöjden eftersom han tänker så. Sen tänker jag på ett citat som jag sett någonstans som säger: ”alla kan inte vara stjärnor, men alla kan gnistra”. Just så vill jag att eleverna skall känna hos mig. Även om de själva känner sig ”dåliga” på slöjd så skall de få lyckas. Eleverna skall känna att de kan och vågar testa för att lära sig nya saker. I det läget ger jag eleven och alla andra elever i salen ett löfte om att han och de skall få lyckas. Jag kommer inte ge mig förrän han och de andra lyckas. Jag skall de dem möjlighet få gnistra som en stjärna och kunna säga att ”jag kan slöjda”

Hur tänker du?

Tänk dig att du genom en utvärdering fått höra att några av alla dina elever är missnöjda med din undervisning. Hur väljer du att ta emot den informationen?

Du kanske tänker: Det är nog något fel på undersökningen. Eleverna har haft fel förutsättningar inför enkäten. De kanske inte har fattat frågorna eller de kanske har fel. Lektionen då du har eleverna har ju väldigt lite tid för förberedelser eller det är väldigt många i den gruppen. Det är elevernas fel att det blir så här. Du har försökt att lösa det men eftersom det inte finns några extra pengar så finns det ingen möjlighet att lösa det. Salen som du har undervisningen i är gammal och funkar inte.

IMG_1887Eller så kanske du tänker: Det skulle vara intressant att få reda på mer av eleverna och deras tankar så att jag kan göra förändringar i min undervisning så att fler elever känner sig nöjda med undervisningen. Skulle jag inte få reda på vad det beror på så måste jag ändå fortsätta min utveckling för att skapa fler möjligheter för eleverna att lyckas.

Hur tänker du?

Positiva saker händer…

Uppdatering av nuläget

Jag har hittat några nya appar och redskap på nätet som just nu håller på att testas och utvärderas. Går det använda dem i undervisningen?

Har bokat resa och hotell till Skolforum för att titta på prisutdelningen av Guldäpplet. Även om jag inte vunnit något pris så är det fantastiskt att kunna komma dit och träffa många härliga pedagoger. Samtidigt tänkte jag passa på att ara med på några intressanta föreläsningar.

På grund av ett nytt uppdrag som tar en del tid har jag fått lite mindre tid över till utveckling av min egna undervisning men även praktiska saker så som slöjdsal- och verktygsunderhåll. Nu har jag hittat en lösning för hur jag skall planera min tid. Känns skönt och oron över att inte hinna med har i stort sett försvunnit eller åtminstone minskat markant. Nya sätt att se på saker och ting skapar möjligheter

IMG_1766I min slöjdgrupp där jag använder Moxtra som loggboksverktyg har det uppstått spontana utvecklingsmöjligheter. I syftet att kunna hjälpa eleverna vidare i sin arbetsprocess har jag velat hitta ett enklare verktyg än loggboken i den lärplattform vi har i kommunen. Moxtra är enkelt och lätt för eleverna att förstå. När vi startade upp arbetet med appen myllrade det av kontakter via appen i slöjdsalen. I appen kan man organisera grupperna eller ämnena med pärmar (binders). En elev hade en pärm som inte jag hade gjort och jag undrade vad det var för pärm. Eleven berättade att det var en pärm som de hade för att kunna hjälpa varandra med läxor och annat skolarbete på kvällarna. Min tanke att appen skulle utveckla eleverna i slöjden men det ledde till att hela skolarbetet utvecklades.

Min kollega och jag har satt igång ett projekt med år nio där de skall göra modeller av stolar med inspiration av popkonst och Andy Warhol. De skall tillsammans med en kompis jobba med sitt projekt och det är så roligt att se hur de bidrar till att utveckla varandras tankar. Tillsammans blir vi bättre.

DSC_0034Har fått tennisarmbåge som gör att det smärtar ganska mycket och det gör att jag blir trött. Nu har jag fått tid hos en naprapat och jag känner stor förhoppning att smärtan kommer att försvinna.

På skolan har vi inte haft ett bra ställe för att ställa ut slöjdföremål som eleverna har gjort. Visserligen har vi ju tagit en del bilder och visat upp det på det sättet men nu har vi en fysisk plats att ha utställningar. Känns bra!

Omdömena inför utvecklingssamtalen för denna termin är gjorda. Det innebär inte att jag slutar att ge eleverna feedforward. Den viktigaste feedforwarden jag kan ge eleven är den som sker varje dag och varje sekund i mötet.

Hela känslan från stort till smått känns positiv och jag känner förhoppning om att utvecklas vidare i min roll som lärare och människa.

Och sist men definitivt inte minst. Jag har en underbar fru och två fantastiska barn.

IMG_1733

Från denna plats, från denna stund

Jag kan bli vad jag vill. Jag kan uppnå vad jag vill. Begränsningarna finns inom mig i mitt medvetande. Eftersom jag inte vet något om framtiden, vet inte vad som skall hända så är det upp till mig att forma min framtid. Jag kan påverka, jag kan forma, jag kan skapa min framtid. Framtiden är ett oskrivet blad och jag måste förändra för att uppnå förändring.
En sak är helt säker att om jag inte gör något så kan jag heller inte veta vad som händer. Kanske blir det som jag vill och kanske inte. Tänker du vänta för att se vad som händer eller tänker du göra något? Har du bestämt dig för att följa strömmen oavsett vart den går eller tänker du skapa förändring?

Jag som liten kopia

Undrar vad jag tänkte när jag var cirka 4-5 år gammal?

 

På väg…

Rubriken kan syfta till att jag är på väg till Stockholm för att föreläsa om min undervisning med den flippade slöjdsalen. Det kan också syfta till mitt förhållningssätt vilket jag kommer till längre fram i inlägget. Konferensen jag är på väg till är ett arrangemang som blev så fulltecknat att Skolporten gjorde en kopia på konferensen om en månad. Det är kanske inte så konstigt att det blir så mycket intresse för innehållet är riktigt spännade. Se bara själva

– Slöjdens estetiska uttrycksformer – olika sätt att arbeta in mening och uttryck i material
– Att blogga med elever i slöjden
– Bedömning och betygsättning utifrån Lgr11
– Ämnesöverskridande temaarbete
– Flippad slöjdundervisning i praktiken
– DIY, craftivism och gerillaslöjd – inspiration i vardagen
– Integrerad slöjdsal – möjligheter och utmaningar
– Learning study i slöjd -hur går det till?
– Hur arbetar du med slöjdportfolio och slöjdlexikon?

Den delen som handlar om flippad undervisning i praktiken är den del jag kommer hålla i och jag kommer självklart utgå från min undervisning och som rubriken lyder så berättar jag i min föreläsning om hur jag praktiskt arbetar med det flippade klassrummet. Men jag kommer även visa hur jag använder digitala resurser som ett medel för att få eleverna att nå längre och att öka sin medvetenhet och kunskap.

Men rubriken på inlägget kan också syfta till mitt förhållningssätt som lärare. Ett förhållningssätt som riktar sig till mig själv och min vilja att utveckla mig själv. Men bara för att jag är på väg och utveckla mig så innebär det inte att jag slutar titta bakåt. En blick bakåt kan hjälpa mig att styra mig rätt mot mina mål.

  • Jag är på väg mot en roll som lärare där jag möter ALLA elever på deras villkor.
  • Jag är på väg att att hitta nya vägar att utveckla mig själv.
  • Jag är på väg att hitta nya digitala resurser till min undervisning.
  • Jag är på väg mot nya mål.
  • Jag är på väg men glömmer inte av att kolla vartåt.
  • Jag är på väg att utveckla min undervisning.
  • Jag är på väg att lösa problem.
  • Jag är på väg att utveckla min flippade slöjdsal
  • Jag är ALLTID på väg….

och jag vill vara på väg för den dag jag stannar av i min utveckling så kanske jag inte kan vara lärare längre. Det kanske är därför jobbet är så givande och aldrig tråkigt. Så för att avsluta detta inlägg men absolut inte sökandet så säger jag som Lotta Karlsson. Jag heter Leif. Jag är lärare och jag älskar mitt jobb!

Beröm gör underverk!

Hörde ett samtal för ett tag sen men kom av någon anledning att tänka på detta idag. Samtalet handlade om beröm och huruvida man skulle ge eleven beröm och hur mycket. Samtalet gav uttryck i att man inte skulle ge eleverna för mycket beröm för då skulle de minsann bli lata och inte göra så mycket. De måste ju ha något att fortsätta kämpa för. Kanske skulle de få falska förhoppningar om goda betyg även om de i själva verket låg på gränsen till att nå kunskapskraven.

Jag vill inte hålla mig fast vid betygsdiskussionen utan detta inlägget kommer att handla om hur vi kan få eleven att orka mer och lyckas bättre. Jag är fast övertygad om att ett barn eller elev aldrig kan få för mycket beröm eller positiv feedback. Kanske bör man tänka på att det ligger något i det också men jag kan inte komma på någon elev som inte har något denna är duktig på (kanske är det just detta som gör att det faktiskt funkar att säga att ”tillsammans gör vi varandra bättre”).

Alla har något den är bra på och den personen förtjänar att höra det. Även om det ibland kan tyckas att personen bara hittar på dumheter så behövs beröm och klappar på axeln. Ofta och gärna upprepande (även om man inte skall uppmuntra negativt beteende så finns det positiva delar som behövs uppmärksammas). Tänk bara på dig själv. Har det någon gång hänt att när du fått positiv feedback där du fått höra hur bra du är på just det du gör att du tänkt: Vad skönt, då kan jag lägga det åt sidan och ta det lugnt. Det händer inte, eller hur? Nej snarare blir det tvärtom att om får du höra hur bra du är på något så vill du genast försöka utveckla dig själv och bli bättre.

Kan det bli för mycket av det goda? När det gäller beröm tror jag inte det. Det kan inte finnas någon gräns för hur mycket beröm en människa klarar av. Jag tror att om du bara är konkret när du ger den positiva feedbacken eller berömmet så kommer det inverka positivt på elevens motivation. Så fortsätt att överösa de runtomkring dig med positiv feedback. Det ger ringar på vattnet. Och det göra att alla utvecklas mer och nåt längre. När vi är glada sprider vi glädje och då kan vi samtidigt glädja andra och då blir de glada och då glädjer de andra och så fortsätter det.