Hur material kan kombineras med digital teknik. Det är en del av kursplanen i slöjd och det är en fråga som jag tror att många slöjdlärare har ställt sig den senaste tiden. Så har även jag gjort och även om jag har testat med både det ena och det andra så har jag inte varit riktigt nöjd med mina försök. Jag har funderat över wifi-uppkopplade kameraövervakade fågelholkar och att göra små lådor med en programmerbar arduino i. Kanske att göra en låda som bara öppnas med en mobil eller annan uppkopplad enhet. Jag funderade över att använda raspberry pie men också microbit. Jag har för många år sen, långt innan skrivelsen om digital teknik kom med i kursplanen, prövat att koppla makey makey till olika material i slöjden. Jag har funderat över 3d-skrivare och CNC-fräs i slöjden (även om jag vet att detta inte inte hör till den tidigare nämnda skrivningen ur kursplanen) men inte riktigt kommit vidare med detta. Främst för att kostnaden för detta så som jag har tänkt tidigare blivit för hög.
Makey Makey och den byggda kontrollen. Skruvarna som håller plåtpilarna går rakt igenom till undersidan där sladdarna från kortet fästs.
Nu står jag här och har den senaste veckan funderat över den ovan nämnda meningen ur kursplanens centrala innehåll och jag gjorde idag ett litet försök att locka ett par elever med en egengjord kontroll till ett makey makey-kort. Jag tänkte eftersom jag ville spela tetris så kunde jag göra något som gick att koppla till Tetris. Jag slängde samman en träbit och klabbade på lite färg och kopplade in kontrollen. Testade lite och den fungerade. Jag lät allt ligga över lunchen och när den lektion jag har idag satte igång var det en elev som undrade vad jag gjorde och jag visade den för honom. När vi sen satt och spelade lite så kom det fler elever som ville testa.
Sladdar från kortet kopplas till den byggda kontrollen och jordkabeln till den som skall spela.
Makey makey kopplas till en dator och man kan styra enkla program som exempelvis är skapade i ”scratch” eller motsvarande. Det krävs att det blir en sluten krets mellan kortets jord-kontakt och den kontakt som du vill skall användas, exempelvis space-tangenten.
Eleverna undrade om de fick testa och de prövade men fick det inte att fungera eftersom jag fortfarande hade jordkontakten på mig. Men när eleven rörde vid jordkontakten så funkade det. Eleverna skapade långa kedjor av sig själva och spelade Tetris medan de höll händerna. Lite kul var det men någonstans här började mina tankar vandra och jag undrade var slöjden tog vägen. Jag såg ju direkt både fysik med materialens egenskaper och även teknik och matematik i och med att det går att programmera egna scratch-program som funkar ihop med kontrollerna. Och visst är det ju häftigt att kunna samverka mellan ämnena, eller.
Men jag ser ändå hur detta skulle kunna vara ett arbetsområde som går att koppla mot de styrdokument som vi arbetar med. Att välja ett spel eller program som du skall styra med en makey makey och kunna se på den tillverkade kontrollen vad du tänkte stryra med den. Ett pianoprogram styrs av en pianoliknande kontroll och Spaceinvader eller Pacman styrs av en kontroll vars inspiration är hämtat ur spelet
Pacman är ett spel som säkert skulle gå att använda i detta projekt
- Hur material kan kombineras med digital teknik. (Centralt innehåll år4-6)
- Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck. (Centralt innehåll år4-6)
- Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då enkla resonemang om symboler, färg, form och material. (Kunskapskrav slöjd år 6)
Sen kommer ju alltid frågan om kostnaden upp. Men det behöver inte kosta så mycket. Datorerna har vi redan och ett par makey makey-kort tror jag räcker för kortet använder eleverna i salen sen har man ju kvar dem. Jag ser detta projekt som ett ganska avgränsat område i tid. kanske 2-3 lektioner och då har alla elever hunnit testa och pröva sina kontroller. Det klart att det är tråkigt att kontrollen inte fungerar utan makey makey-kortet men det är ju ändå lärandet som vi vill komma åt. Jag kommer testa detta i någon klass och jag återkommer när jag testat.
En passiv högtalare som ”förstärker” ljudet ur mobilen genom resonans.
Ett litet tillägg som jag kom att tänka på. Visst borde det gå att bygga passiva högtalare till mobiler. En högtalare som bara bygger på att det blir resonans från ljudet i mobilen. Ett enkelt exempel är att ta ett rör från chipsen pringles och jacka ur i det så att högtalarsidan går att stoppa in i hålet. Ljudet förstärks genom resonansen och högtalaren är ett faktum. Högtalaren är ju inget utan mobilen som står för den digitala tekniken. Även detta går ju utveckla och bygga så att man kan öva på att utveckla estetiska uttryck. Varför inte koppla det mot hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar vilket är en del i det centrala innehållet.
Jag kommer återkomma med fler projekt som jag håller på att utveckla i min slöjdundervisning och jag återkommer garanterat med hur det har fungerat att jobba med eleverna ihop med materialens kombination med digital teknik.
